En lekplats ska vara en plats för glädje, rörelse och utveckling – men det är också en miljö där felaktigt underhåll eller osynliga risker kan leda till allvarliga olyckor.

Vi får ofta frågor från bostadsrättsföreningar och förvaltare som undrar: “Hur vet vi om vår lekplats uppfyller kraven?”

Här är vad du behöver veta:



De tre viktigaste frågorna att ställa:

Är fallunderlaget intakt och rätt dimensionerat?
Ett vanligt misstag är att gummiplattor eller bark har sjunkit eller slitits bort. Då dämpar de inte längre fall.
Finns det lösa delar, sprickor eller rost?
Även små defekter kan skapa vassa kanter, klämrisk eller ökad olycksrisk vid belastning.
Har vi dokumentation på senaste besiktning?
En årlig oberoende besiktning enligt SS-EN 1176-1 är inte bara god praxis – det är ofta ett krav för att uppfylla ansvaret som fastighetsägare.




Checklista för egenkontroll:

Trampa runt i sand, bark eller på plattor – känns det stumt eller halt?
Se över skruvar, kedjor och gångjärn – sitter allt fast?
Titta under och bakom – där gömmer sig ofta skador eller farliga föremål
Saknas det skyltar eller kontaktuppgifter? Lägg till!




Vad gör man vid brister?

✅ Anmäl direkt till teknisk förvaltning eller styrelse
✅ Spärra av vid allvarlig risk
✅ Kontakta en oberoende besiktningsman för bedömning och protokoll



En trygg lekplats är inte en slump – den är ett resultat av struktur, ansvar och återkommande kontroll.

Besiktningsutlåtande – hur tolkar du anmärkningarna?

Från “anmärkning” till ansvar – en praktisk genomgång

När en entreprenadbesiktning är genomförd får du ett besiktningsprotokoll. Det kan vara flera sidor långt, fyllt med tekniska termer, klassificeringar och hänvisningar.

Men vad betyder det egentligen?
Och viktigast av allt: vad måste du som beställare göra efteråt?
Här går vi igenom hur du tolkar protokollet – och undviker vanliga misstag.
Vad är ett besiktningsprotokoll?

Ett besiktningsprotokoll är det juridiska dokumentet som sammanfattar resultatet av en besiktning enligt AB 04 eller ABT 06.

Det skrivs av en oberoende besiktningsman och visar:
Om entreprenaden godkänts eller inte
Vilka fel och brister som noterats
Vem som ansvarar för vad
Vilka åtgärder som krävs – och när
Protokollet kan omfatta slutbesiktning, garantibesiktning eller särskild besiktning.

Vanliga typer av anmärkningar
 Fel – Allvarligt avvikande från kontrakt, norm eller funktion. Måste åtgärdas.
 Brister – Mindre avvikelser, ofta acceptabla under garantitid, men kan behöva åtgärd.
 Noteringar – Kommentarer om förhållanden som inte är fel, men värda att följa upp.
 Ej färdigställt – Delar av entreprenaden som inte är slutförda vid besiktningstillfället.
 Ej bedömt – Saknas tillgång, mätdata eller funktion vid tillfället. Kräver ofta återbesiktning.

Vem ansvarar för vad?
Entreprenören ansvarar för:
Att åtgärda godkända fel inom angiven tid
Att kommunicera tidsplan för avhjälpande
Att på egen bekostnad rätta till brister

Beställaren (du) ansvarar för:
Att dokumentera och följa upp fel
Att kontrollera att brister verkligen åtgärdas
Att spara protokollet som juridiskt underlag
Så tolkar du protokollet steg för steg
Läs sammanfattningen först – Godkänd eller ej?
Gå igenom varje anmärkning – Vad är fel, vem ansvarar?
Se över tidsfrister – När ska saker vara åtgärdade?

Markera sådant som kräver uppföljning – Notera vad du behöver återkontrollera
Spara och dela – Skicka till styrelse, entreprenör och teknisk förvaltare

Slutsats
Ett besiktningsprotokoll är inte bara en rapport – det är ett juridiskt verktyg för att säkerställa att du får det du betalat för. Genom att tolka det korrekt tar du kontroll över processen och skyddar din investering.

Dolda fel efter besiktning – vad händer om något upptäcks senare?


Skydd, ansvar och åtgärder när felen dyker upp efter godkänd entreprenad

Det händer ibland: en entreprenad är godkänd, besiktningen är genomförd – men några månader senare dyker det upp ett problem. En fuktskada, ett avloppsläckage, en ventil som aldrig fungerat korrekt.

Det är det som kallas ”dolt fel” – och det är inte alltid enkelt att veta vad du har rätt till, eller vem som bär ansvaret.




Vad är ett dolt fel?


Ett dolt fel är ett fel som:

Inte kunde upptäckas vid besiktningen, trots noggrann kontroll
Inte är orsakat av slitage eller användning
Har funnits där sedan entreprenaden utfördes
Påverkar funktion eller säkerhet och kräver åtgärd





Exempel på dolda fel


Felmonterade tätskikt som börjar läcka efter 1 år
Isolering som saknas inuti vägg trots godkänd yta
Felaktiga kopplingar bakom installationsvägg
Luft i värmesystem som inte märktes förrän vintern kom





Vad säger juridiken?


Enligt AB 04 / ABT 06 har entreprenören ansvar för fel som fanns vid godkännandet men som inte kunde upptäckas vid besiktningen. Det innebär:

✅ Felet kan anmälas som dolt fel
✅ Entreprenören kan bli skyldig att avhjälpa felet utan kostnad
✅ Tiden för reklamation är normalt 10 år efter entreprenadens godkännande

Men: du som beställare måste bevisa att felet inte har uppstått efteråt – och att det är ett faktiskt dolt fel.




Vad ska du göra om du misstänker ett dolt fel?


Dokumentera problemet direkt – foto, ljud, film
Kontakta besiktningsmannen om det är samma person som vid slutbesiktning
Reklamera skriftligt till entreprenören – gärna med sakkunnig bedömning
Låt en oberoende tekniker inspektera för att styrka ärendet





Slutsats


Dolda fel är en gråzon mellan teknik och juridik – men det betyder inte att du står utan skydd.
Med rätt dokumentation, tydlig kommunikation och hjälp av en oberoende besiktningsman kan du få felen rättade utan onödiga kostnader eller konflikter

Slutbesiktning vs. Garantibesiktning – vad är skillnaden?

En praktisk guide för BRF, fastighetsägare och projektledare
När ett byggprojekt närmar sig färdigställande hör man ofta två termer: slutbesiktning och garantibesiktning. Båda är viktiga – men fyller helt olika funktioner.

Att förstå skillnaden hjälper dig som beställare, projektledare eller styrelsemedlem att ta rätt beslut och skydda både ekonomin och funktionaliteten i projektet.

Vad är en slutbesiktning?
När? Vid färdigställandet av entreprenaden
Syfte? Att avgöra om arbetet är korrekt utfört enligt avtal och handlingar
Vem utför? En oberoende besiktningsman, oftast utsedd av beställaren

Under en slutbesiktning kontrolleras bland annat:
Att alla kontrakterade delar är färdiga
Att kvaliteten uppfyller förväntningarna
Att fel och brister dokumenteras och klassificeras
Att entreprenören får ett "godkännande" eller inte
✅ Resultat: Antingen godkänns entreprenaden, eller så måste brister åtgärdas innan godkännande kan ske.

Vad är en garantibesiktning?
När? Normalt 2 år efter godkänd slutbesiktning
Syfte? Att upptäcka fel som visat sig under garantitiden
Vem utför? Oftast samma besiktningsman som vid slutbesiktning

Vid garantibesiktning kontrolleras:
Funktionsfel, materialfel eller dolda fel som uppstått
Tidigare noterade brister som inte åtgärdats korrekt
Nya skador som kan härledas till entreprenaden
✅ Resultat: Fel som omfattas av garantin ska åtgärdas kostnadsfritt av entreprenören.

Varför är båda viktiga?
 Slutbesiktningen skyddar dig mot att ta emot ett ofärdigt eller felaktigt projekt.
 Garantibesiktningen säkerställer att allt fortfarande fungerar – och att du inte står för kostnaderna.

Vad är en VVS-besiktning – och varför är den avgörande för din fastighet?

Trygghet, funktion och ekonomi börjar i rören.

VVS-systemet är fastighetens blodomlopp – det levererar vatten, avleder avlopp, hanterar värme och ventilation. Trots det sker många renoveringar och nybyggnationer utan att VVS-anläggningen kontrolleras av en oberoende besiktningsperson.

En professionell VVS-besiktning kan förebygga stora skador, identifiera fel innan garantin går ut – och säkerställa att allt fungerar som det ska.

Vad ingår i en VVS-besiktning?
En VVS-besiktning omfattar oftast:
Kontroll av installationer (vatten, avlopp, värme, ventilation)
Genomgång av ritningar, drift- och underhållsdokumentation
Visuell inspektion av synliga ledningar, armaturer och komponenter
Kontroll av tryck, flöden, injustering och märkning

Bedömning av materialval, fästen, täthet, lutningar och tillgänglighet
Vid nyproduktion eller ROT-projekt ingår även kontroll av:
Överlämningsdokumentation
Funktionsprovning
Kontroll av entreprenörens egenkontroller

När ska du boka en VVS-besiktning?
✅ Vid färdigställande av nyinstallationer
✅ Innan garantitid går ut (2-årsbesiktning)
✅ Vid misstanke om fel, fukt eller läckage
✅ Inför överlåtelse av fastighet
✅ Vid större renoveringar eller stambyten

Vanliga fel som upptäcks
Fel lutning på avloppsrör
Otäta eller dåligt monterade kopplingar
Ventiler och backventiler som inte fungerar
Värmesystem som inte är injusterade
Felaktig eller bristfällig dokumentation

Vem får göra en VVS-besiktning?
En VVS-besiktning bör utföras av en opartisk och certifierad besiktningsperson med teknisk kompetens inom rörsystem, värme och VA. Personen ska vara fristående från entreprenören för att kunna ge en objektiv bedömning.

Sammanfattning
En korrekt utförd VVS-besiktning är en investering i trygghet, funktion och framtida ekonomi. Den hjälper dig undvika framtida kostsamma fel, skyddar garantier och ser till att installationen uppfyller både avtal och gällande normer.

Så gör du en egenkontroll av lekplatsen – steg för steg för BRF och fastighetsägare
Enkla kontroller som förebygger olyckor och stärker ansvaret

Du behöver inte vara besiktningsman för att bidra till en säker lekplats.
Som bostadsrättsförening eller fastighetsägare kan du med enkla medel utföra en egenkontroll som fångar upp faror i tid och visar att du tar ditt ansvar.
Här är hur du gör – steg för steg.

Steg 1: Gå runt hela lekplatsen
Gå systematiskt från redskap till redskap.
Ta med en checklista (vi kan hjälpa dig med mall!) och notera:
Synliga skador (sprickor, trasiga delar, rost)
Löst skräp, glas, vassa föremål
Trasiga kedjor, lösa bultar eller onormala rörelser
Klämskydd som saknas eller sitter löst
Titta både ovanifrån och ner i marken.

Steg 2: Kontrollera fallunderlaget
⚠️ Är det tillräckligt tjockt? Har det satt sig?
Trampa runt och känn efter: sviktar det, eller är det hårt?
Finns rötter, kantsten eller föremål i fallzonen?
Kontrollera att det täcker hela säkerhetsområdet runt redskapet
Underlaget är ofta det som skyddar bäst – om det är i skick.

Steg 3: Kontrollera skyltar, tillträde och omgivning
Se till att:
Eventuell information om ålder, regler eller kontakt finns synlig
Lekplatsen är tillgänglig för barnvagn och rullstol
Inga grenar, elskåp eller farliga objekt finns nära lekytan
Ingångar är tydliga och fria från hinder

Steg 4: Dokumentera med bilder
Ta bilder på:
Skador eller avvikelser
Redskap som behöver uppföljning
Fallunderlagets skick
Helhetsvy som referens till nästa kontroll
Spara bilder och noteringar digitalt – gärna i en mapp för varje månad.
Steg 5: Åtgärda eller vidarebefordra
️ Allvarliga brister bör åtgärdas omedelbart eller spärras av.
Tveksamheter bör anmälas till professionell besiktningsman för bedömning.
Enkla åtgärder – som att plocka skräp eller spänna en bult – kan ofta göras direkt.

Sammanfattning
En enkel egenkontroll:
✅ Tar 15–30 minuter
✅ Kan förebygga skador
✅ Visar på aktivt ansvarstagande
✅ Hjälper till inför årlig besiktning
Det handlar inte om att ersätta experten – utan om att skapa trygghet mellan besiktningstillfällena.

De tre nivåerna av lekplatsbesiktning – så ofta och så noggrant bör du kontrollera
Visuell – Funktionell – Årlig huvudbesiktning enligt SS-EN 1176-7

En säker lekplats kräver inte bara rätt utrustning – den kräver också rätt kontroller med rätt intervall. Det är först när tillsyn och underhåll sker kontinuerligt som säkerheten verkligen fungerar i praktiken.

Standard SS-EN 1176-7 beskriver tydligt att lekplatser bör kontrolleras i tre nivåer, där varje nivå har sin funktion och sitt syfte.
1. Visuell tillsyn – upptäck det akuta

 Dagligen eller flera gånger per vecka
Detta är den mest frekventa kontrollen, och kan göras av vaktmästare, förvaltare eller annan utbildad person. Syftet är att upptäcka:
Trasiga eller vandaliserade delar
Glas, skräp, lösa föremål
Eldskador eller sabotage
Avvikelser som syns med blotta ögat
✅ En snabb runda kan förebygga allvarliga olyckor – men måste dokumenteras.

2. Funktionskontroll – kontrollera slitaget
 En gång per månad till kvartalsvis
Detta är en mer teknisk kontroll där man:
Testar rörliga delar (t.ex. gungor, fjädrar, karuseller)
Kontrollmäter infästningar och konstruktion
Bedömer slitage, materialskador och underlagets status
Jämför med underhållsplan och tillverkarens anvisningar
✅ Denna kontroll kräver vana, teknisk förståelse och tydlig dokumentation.

3. Årlig huvudbesiktning – granskning av helheten
 Minst en gång per år
Den årliga besiktningen ska utföras av en oberoende sakkunnig med kompetens enligt SS-EN 1176. Den omfattar:
Alla säkerhetsfunktioner
Överensstämmelse med standard
Kontroll av fallzoner, CE-märkning och dokumentation
Kontroll av helhetsrisker – t.ex. nya hinder, markförändringar, felaktiga kompletteringar
✅ Resultatet blir ett protokoll som visar att du som fastighetsägare tar ditt ansvar – och som skyddar dig vid en eventuell incident.
 

Sabotage, vandalism och slitage – dolda risker på lekplatsen

Så upptäcker du farorna i tid och undviker olyckor och ansvar
En lekplats är en öppen och offentlig plats – det är dess styrka, men också en potentiell svaghet. Trots att alla vill barns bästa förekommer sabotage, vandalism och naturligt slitage – och det kan få livsfarliga konsekvenser om det inte upptäcks i tid.
För fastighetsägare, föreningar och kommuner är det avgörande att ha rutiner och kompetens för att kontrollera utrustningen regelbundet – inte bara för att uppfylla lagen, utan för att skydda liv.

De vanligaste typerna av skador vi ser:
 Sabotage
Bultar som skruvats loss eller tagits bort
Stenar eller glas utplacerade i sandlådor eller rutschkanor
Medvetet avklippta rep eller släppta muttrar
️ Vandalism
Brända ytor (t.ex. plast eller rep som smälts)
Klotter som döljer instruktioner eller skyltar
Förvrängda delar genom våld eller fordonspåverkan
️ Slitage
Kedjor, infästningar och svängdelar som slitits ut
Fallunderlag som sjunkit ihop eller ruttnat
Rost, UV-skador eller sprickor i plast och trä

Hur upptäcker du dessa risker i tid?
✅ Inför regelbunden visuell tillsyn – helst dagligen eller flera gånger i veckan
✅ Utbilda den som kontrollerar vad som är normalt – och vad som är farligt
✅ Dokumentera varje runda med checklista eller foto
✅ Låt barn och föräldrar veta hur de rapporterar avvikelser
✅ Planera in funktionstest och årlig huvudbesiktning
Vad säger standarden?

SS-EN 1176-1 och SS-EN 1176-7 (skötsel och underhåll) ställer tydliga krav på:
Rutiner för att upptäcka sabotage
Åtgärdande av farliga fel omedelbart
Dokumentation av tillsyn och underhållsarbete
Utan dokumentation saknas inte bara trygghet – utan också bevis vid olycka.

Slutsats
Sabotage och slitage på lekplatser är inte bara en teknisk fråga – det är en samhällsfråga, en säkerhetsfråga och ett ansvar. Med rätt rutiner, rätt kompetens och rätt kontrollmetoder kan du upptäcka farorna innan någon skadar sig – eller innan du som ansvarig får ta konsekvenserna.

Så planerar du en säker lekplats – från idé till trygg verklighet
En komplett checklista enligt SS-EN 1176 och bästa praxis
Att skapa en lekplats handlar om mer än att köpa in lekredskap och placera dem på en yta. En säker lekplats kräver planering, standardkunskap och helhetstänk – från första skiss till långsiktigt underhåll.

Här är vad du som fastighetsägare, kommun eller BRF bör tänka på för att skapa en trygg, hållbar och rolig lekplats.

1. Utgå från användarna – vilka barn ska leka här?
Innan du väljer redskap, tänk på:
Åldersgrupper (2–5 år, 5–12 år, blandat?)
Tillgänglighet för barn med funktionsnedsättning
Behov av vila, skugga, föräldraytor och trygg passage
En bra lekplats främjar utveckling, interaktion och rörelse – men utan att skapa onödiga risker.

2. Följ standarderna – SS-EN 1176-serien
Den europeiska standarden SS-EN 1176 ger vägledning om:
Fallskydd och fria fallzoner
Klämskydd, stabilitet och användarsäkerhet
Materialval, hållbarhet och installationskrav
Underhåll och dokumentationsrutiner
Välj endast redskap som är provade och dokumenterade enligt standarden – helst med CE-intyg och underhållsanvisning.

3. Planera ytan – mark, rörelse och säkerhetszoner
Inget redskap är säkert om det placeras fel.
Räkna ut fria fallzoner för varje enhet
Undvik kollision mellan rörelsezoner (ex. gungor och rutschbanor)
Välj rätt underlag (sand, gummi, bark) med rätt stötdämpning
Se till att regnvatten rinner av och inte samlas

4. Tänk på placering och omgivning
Undvik lek nära vägar, elskåp eller vatten
Säkra tillträdet – även för barnvagnar, rullstol och räddningstjänst
Lägg till skyltar, belysning och sittplatser för trygghet och överblick

5. Planera för framtiden – underhåll och tillsyn
Upprätta en underhållsplan redan vid anläggning
Se till att alla kontroller (visuell, funktion, årlig besiktning) dokumenteras
Välj material och konstruktion som är lätta att inspektera och reparera
Låt utbildad besiktningsperson kontrollera säkerheten innan lekplatsen öppnas

Slutsats
En lekplats ska vara rolig – men också trygg. Genom att planera med barnets säkerhet som utgångspunkt och följa gällande standarder, bygger du inte bara lek, utan också förtroende och ansvar.

CE-märkning och leverantörsansvar – din säkerhetsgaranti på lekplats och utegym
Vad du måste kräva som beställare enligt SS-EN 1176 och SS-EN 16630

När du installerar lekredskap eller utegym är det lätt att fokusera på design, färg och funktion. Men bakom varje säker anläggning ligger en viktig juridisk och teknisk grund: CE-märkning och tillverkarens ansvar.
Utan korrekt märkning och dokumentation riskerar du inte bara felaktig funktion – du riskerar rättsliga konsekvenser vid olyckor.

Vad innebär CE-märkning?
CE-märkningen visar att produkten:
Uppfyller gällande EU-direktiv och harmoniserade standarder
Har genomgått lämpliga provningar och tekniska bedömningar
Har tillhörande dokumentation (t.ex. bruksanvisning, riskanalys, ritningar)
För lekredskap gäller främst SS-EN 1176-serien. För utegym gäller SS-EN 16630.
OBS: Alla redskap omfattas inte av tvingande CE-märkning, men tillverkaren måste kunna visa överensstämmelse med standard.

Vad ska leverantören tillhandahålla?
Som beställare bör du kräva:
Intyg om överensstämmelse med SS-EN 1176 eller 16630
Riskanalys och produktbeskrivning
Monteringsanvisningar och skötselråd
Underhållsinstruktioner
Garantitider och ansvarsfördelning
Detta är särskilt viktigt vid nyanläggning, men också vid kompletteringar eller reparationer.

Vanliga brister vi stöter på
Lekredskap utan märkning eller med hemmasnickrad lösning
Brist på dokumentation – “tillverkaren har gått i konkurs”
CE-märkning som gäller annan standard (t.ex. för inomhusbruk)
Utegym från tredjepartsleverantörer utan svenskanpassade anvisningar

Ditt ansvar som beställare eller förvaltare
Som fastighetsägare, kommun eller förening är du ytterst ansvarig för att det som installeras uppfyller gällande krav – även om du anlitat entreprenör eller köpt färdigt paket.
Ingen CE-märkning? Då bör du inte ta emot leveransen.
Ingen dokumentation? Då kan du inte sköta tillsyn eller visa att utrustningen är säker.

Slutsats
CE-märkning och korrekt leverantörsdokumentation är inte ett administrativt krav – det är en del av lekens och träningens säkerhet. När du vet vad du ska kräva, kan du också skydda de som använder anläggningen – och dig själv.

En lekplats ska vara en plats för glädje, rörelse och utveckling – men det är också en miljö där felaktigt underhåll eller osynliga risker kan leda till allvarliga olyckor.

Vi får ofta frågor från bostadsrättsföreningar och förvaltare som undrar: “Hur vet vi om vår lekplats uppfyller kraven?”

Här är vad du behöver veta:



De tre viktigaste frågorna att ställa:

Är fallunderlaget intakt och rätt dimensionerat?
Ett vanligt misstag är att gummiplattor eller bark har sjunkit eller slitits bort. Då dämpar de inte längre fall.
Finns det lösa delar, sprickor eller rost?
Även små defekter kan skapa vassa kanter, klämrisk eller ökad olycksrisk vid belastning.
Har vi dokumentation på senaste besiktning?
En årlig oberoende besiktning enligt SS-EN 1176-1 är inte bara god praxis – det är ofta ett krav för att uppfylla ansvaret som fastighetsägare.




Checklista för egenkontroll:

Trampa runt i sand, bark eller på plattor – känns det stumt eller halt?
Se över skruvar, kedjor och gångjärn – sitter allt fast?
Titta under och bakom – där gömmer sig ofta skador eller farliga föremål
Saknas det skyltar eller kontaktuppgifter? Lägg till!




Vad gör man vid brister?

✅ Anmäl direkt till teknisk förvaltning eller styrelse
✅ Spärra av vid allvarlig risk
✅ Kontakta en oberoende besiktningsman för bedömning och protokoll



En trygg lekplats är inte en slump – den är ett resultat av struktur, ansvar och återkommande kontroll.

Besiktningsutlåtande – hur tolkar du anmärkningarna?

Från “anmärkning” till ansvar – en praktisk genomgång

När en entreprenadbesiktning är genomförd får du ett besiktningsprotokoll. Det kan vara flera sidor långt, fyllt med tekniska termer, klassificeringar och hänvisningar.

Men vad betyder det egentligen?
Och viktigast av allt: vad måste du som beställare göra efteråt?
Här går vi igenom hur du tolkar protokollet – och undviker vanliga misstag.
Vad är ett besiktningsprotokoll?

Ett besiktningsprotokoll är det juridiska dokumentet som sammanfattar resultatet av en besiktning enligt AB 04 eller ABT 06.

Det skrivs av en oberoende besiktningsman och visar:
Om entreprenaden godkänts eller inte
Vilka fel och brister som noterats
Vem som ansvarar för vad
Vilka åtgärder som krävs – och när
Protokollet kan omfatta slutbesiktning, garantibesiktning eller särskild besiktning.

Vanliga typer av anmärkningar
 Fel – Allvarligt avvikande från kontrakt, norm eller funktion. Måste åtgärdas.
 Brister – Mindre avvikelser, ofta acceptabla under garantitid, men kan behöva åtgärd.
 Noteringar – Kommentarer om förhållanden som inte är fel, men värda att följa upp.
 Ej färdigställt – Delar av entreprenaden som inte är slutförda vid besiktningstillfället.
 Ej bedömt – Saknas tillgång, mätdata eller funktion vid tillfället. Kräver ofta återbesiktning.

Vem ansvarar för vad?
Entreprenören ansvarar för:
Att åtgärda godkända fel inom angiven tid
Att kommunicera tidsplan för avhjälpande
Att på egen bekostnad rätta till brister

Beställaren (du) ansvarar för:
Att dokumentera och följa upp fel
Att kontrollera att brister verkligen åtgärdas
Att spara protokollet som juridiskt underlag
Så tolkar du protokollet steg för steg
Läs sammanfattningen först – Godkänd eller ej?
Gå igenom varje anmärkning – Vad är fel, vem ansvarar?
Se över tidsfrister – När ska saker vara åtgärdade?

Markera sådant som kräver uppföljning – Notera vad du behöver återkontrollera
Spara och dela – Skicka till styrelse, entreprenör och teknisk förvaltare

Slutsats
Ett besiktningsprotokoll är inte bara en rapport – det är ett juridiskt verktyg för att säkerställa att du får det du betalat för. Genom att tolka det korrekt tar du kontroll över processen och skyddar din investering.

Dolda fel efter besiktning – vad händer om något upptäcks senare?


Skydd, ansvar och åtgärder när felen dyker upp efter godkänd entreprenad

Det händer ibland: en entreprenad är godkänd, besiktningen är genomförd – men några månader senare dyker det upp ett problem. En fuktskada, ett avloppsläckage, en ventil som aldrig fungerat korrekt.

Det är det som kallas ”dolt fel” – och det är inte alltid enkelt att veta vad du har rätt till, eller vem som bär ansvaret.




Vad är ett dolt fel?


Ett dolt fel är ett fel som:

Inte kunde upptäckas vid besiktningen, trots noggrann kontroll
Inte är orsakat av slitage eller användning
Har funnits där sedan entreprenaden utfördes
Påverkar funktion eller säkerhet och kräver åtgärd





Exempel på dolda fel


Felmonterade tätskikt som börjar läcka efter 1 år
Isolering som saknas inuti vägg trots godkänd yta
Felaktiga kopplingar bakom installationsvägg
Luft i värmesystem som inte märktes förrän vintern kom





Vad säger juridiken?


Enligt AB 04 / ABT 06 har entreprenören ansvar för fel som fanns vid godkännandet men som inte kunde upptäckas vid besiktningen. Det innebär:

✅ Felet kan anmälas som dolt fel
✅ Entreprenören kan bli skyldig att avhjälpa felet utan kostnad
✅ Tiden för reklamation är normalt 10 år efter entreprenadens godkännande

Men: du som beställare måste bevisa att felet inte har uppstått efteråt – och att det är ett faktiskt dolt fel.




Vad ska du göra om du misstänker ett dolt fel?


Dokumentera problemet direkt – foto, ljud, film
Kontakta besiktningsmannen om det är samma person som vid slutbesiktning
Reklamera skriftligt till entreprenören – gärna med sakkunnig bedömning
Låt en oberoende tekniker inspektera för att styrka ärendet





Slutsats


Dolda fel är en gråzon mellan teknik och juridik – men det betyder inte att du står utan skydd.
Med rätt dokumentation, tydlig kommunikation och hjälp av en oberoende besiktningsman kan du få felen rättade utan onödiga kostnader eller konflikter

Slutbesiktning vs. Garantibesiktning – vad är skillnaden?

En praktisk guide för BRF, fastighetsägare och projektledare
När ett byggprojekt närmar sig färdigställande hör man ofta två termer: slutbesiktning och garantibesiktning. Båda är viktiga – men fyller helt olika funktioner.

Att förstå skillnaden hjälper dig som beställare, projektledare eller styrelsemedlem att ta rätt beslut och skydda både ekonomin och funktionaliteten i projektet.

Vad är en slutbesiktning?
När? Vid färdigställandet av entreprenaden
Syfte? Att avgöra om arbetet är korrekt utfört enligt avtal och handlingar
Vem utför? En oberoende besiktningsman, oftast utsedd av beställaren

Under en slutbesiktning kontrolleras bland annat:
Att alla kontrakterade delar är färdiga
Att kvaliteten uppfyller förväntningarna
Att fel och brister dokumenteras och klassificeras
Att entreprenören får ett "godkännande" eller inte
✅ Resultat: Antingen godkänns entreprenaden, eller så måste brister åtgärdas innan godkännande kan ske.

Vad är en garantibesiktning?
När? Normalt 2 år efter godkänd slutbesiktning
Syfte? Att upptäcka fel som visat sig under garantitiden
Vem utför? Oftast samma besiktningsman som vid slutbesiktning

Vid garantibesiktning kontrolleras:
Funktionsfel, materialfel eller dolda fel som uppstått
Tidigare noterade brister som inte åtgärdats korrekt
Nya skador som kan härledas till entreprenaden
✅ Resultat: Fel som omfattas av garantin ska åtgärdas kostnadsfritt av entreprenören.

Varför är båda viktiga?
 Slutbesiktningen skyddar dig mot att ta emot ett ofärdigt eller felaktigt projekt.
 Garantibesiktningen säkerställer att allt fortfarande fungerar – och att du inte står för kostnaderna.

Vad är en VVS-besiktning – och varför är den avgörande för din fastighet?

Trygghet, funktion och ekonomi börjar i rören.

VVS-systemet är fastighetens blodomlopp – det levererar vatten, avleder avlopp, hanterar värme och ventilation. Trots det sker många renoveringar och nybyggnationer utan att VVS-anläggningen kontrolleras av en oberoende besiktningsperson.

En professionell VVS-besiktning kan förebygga stora skador, identifiera fel innan garantin går ut – och säkerställa att allt fungerar som det ska.

Vad ingår i en VVS-besiktning?
En VVS-besiktning omfattar oftast:
Kontroll av installationer (vatten, avlopp, värme, ventilation)
Genomgång av ritningar, drift- och underhållsdokumentation
Visuell inspektion av synliga ledningar, armaturer och komponenter
Kontroll av tryck, flöden, injustering och märkning

Bedömning av materialval, fästen, täthet, lutningar och tillgänglighet
Vid nyproduktion eller ROT-projekt ingår även kontroll av:
Överlämningsdokumentation
Funktionsprovning
Kontroll av entreprenörens egenkontroller

När ska du boka en VVS-besiktning?
✅ Vid färdigställande av nyinstallationer
✅ Innan garantitid går ut (2-årsbesiktning)
✅ Vid misstanke om fel, fukt eller läckage
✅ Inför överlåtelse av fastighet
✅ Vid större renoveringar eller stambyten

Vanliga fel som upptäcks
Fel lutning på avloppsrör
Otäta eller dåligt monterade kopplingar
Ventiler och backventiler som inte fungerar
Värmesystem som inte är injusterade
Felaktig eller bristfällig dokumentation

Vem får göra en VVS-besiktning?
En VVS-besiktning bör utföras av en opartisk och certifierad besiktningsperson med teknisk kompetens inom rörsystem, värme och VA. Personen ska vara fristående från entreprenören för att kunna ge en objektiv bedömning.

Sammanfattning
En korrekt utförd VVS-besiktning är en investering i trygghet, funktion och framtida ekonomi. Den hjälper dig undvika framtida kostsamma fel, skyddar garantier och ser till att installationen uppfyller både avtal och gällande normer.

Så gör du en egenkontroll av lekplatsen – steg för steg för BRF och fastighetsägare
Enkla kontroller som förebygger olyckor och stärker ansvaret

Du behöver inte vara besiktningsman för att bidra till en säker lekplats.
Som bostadsrättsförening eller fastighetsägare kan du med enkla medel utföra en egenkontroll som fångar upp faror i tid och visar att du tar ditt ansvar.
Här är hur du gör – steg för steg.

Steg 1: Gå runt hela lekplatsen
Gå systematiskt från redskap till redskap.
Ta med en checklista (vi kan hjälpa dig med mall!) och notera:
Synliga skador (sprickor, trasiga delar, rost)
Löst skräp, glas, vassa föremål
Trasiga kedjor, lösa bultar eller onormala rörelser
Klämskydd som saknas eller sitter löst
Titta både ovanifrån och ner i marken.

Steg 2: Kontrollera fallunderlaget
⚠️ Är det tillräckligt tjockt? Har det satt sig?
Trampa runt och känn efter: sviktar det, eller är det hårt?
Finns rötter, kantsten eller föremål i fallzonen?
Kontrollera att det täcker hela säkerhetsområdet runt redskapet
Underlaget är ofta det som skyddar bäst – om det är i skick.

Steg 3: Kontrollera skyltar, tillträde och omgivning
Se till att:
Eventuell information om ålder, regler eller kontakt finns synlig
Lekplatsen är tillgänglig för barnvagn och rullstol
Inga grenar, elskåp eller farliga objekt finns nära lekytan
Ingångar är tydliga och fria från hinder

Steg 4: Dokumentera med bilder
Ta bilder på:
Skador eller avvikelser
Redskap som behöver uppföljning
Fallunderlagets skick
Helhetsvy som referens till nästa kontroll
Spara bilder och noteringar digitalt – gärna i en mapp för varje månad.
Steg 5: Åtgärda eller vidarebefordra
️ Allvarliga brister bör åtgärdas omedelbart eller spärras av.
Tveksamheter bör anmälas till professionell besiktningsman för bedömning.
Enkla åtgärder – som att plocka skräp eller spänna en bult – kan ofta göras direkt.

Sammanfattning
En enkel egenkontroll:
✅ Tar 15–30 minuter
✅ Kan förebygga skador
✅ Visar på aktivt ansvarstagande
✅ Hjälper till inför årlig besiktning
Det handlar inte om att ersätta experten – utan om att skapa trygghet mellan besiktningstillfällena.

De tre nivåerna av lekplatsbesiktning – så ofta och så noggrant bör du kontrollera
Visuell – Funktionell – Årlig huvudbesiktning enligt SS-EN 1176-7

En säker lekplats kräver inte bara rätt utrustning – den kräver också rätt kontroller med rätt intervall. Det är först när tillsyn och underhåll sker kontinuerligt som säkerheten verkligen fungerar i praktiken.

Standard SS-EN 1176-7 beskriver tydligt att lekplatser bör kontrolleras i tre nivåer, där varje nivå har sin funktion och sitt syfte.
1. Visuell tillsyn – upptäck det akuta

 Dagligen eller flera gånger per vecka
Detta är den mest frekventa kontrollen, och kan göras av vaktmästare, förvaltare eller annan utbildad person. Syftet är att upptäcka:
Trasiga eller vandaliserade delar
Glas, skräp, lösa föremål
Eldskador eller sabotage
Avvikelser som syns med blotta ögat
✅ En snabb runda kan förebygga allvarliga olyckor – men måste dokumenteras.

2. Funktionskontroll – kontrollera slitaget
 En gång per månad till kvartalsvis
Detta är en mer teknisk kontroll där man:
Testar rörliga delar (t.ex. gungor, fjädrar, karuseller)
Kontrollmäter infästningar och konstruktion
Bedömer slitage, materialskador och underlagets status
Jämför med underhållsplan och tillverkarens anvisningar
✅ Denna kontroll kräver vana, teknisk förståelse och tydlig dokumentation.

3. Årlig huvudbesiktning – granskning av helheten
 Minst en gång per år
Den årliga besiktningen ska utföras av en oberoende sakkunnig med kompetens enligt SS-EN 1176. Den omfattar:
Alla säkerhetsfunktioner
Överensstämmelse med standard
Kontroll av fallzoner, CE-märkning och dokumentation
Kontroll av helhetsrisker – t.ex. nya hinder, markförändringar, felaktiga kompletteringar
✅ Resultatet blir ett protokoll som visar att du som fastighetsägare tar ditt ansvar – och som skyddar dig vid en eventuell incident.
 

Sabotage, vandalism och slitage – dolda risker på lekplatsen

Så upptäcker du farorna i tid och undviker olyckor och ansvar
En lekplats är en öppen och offentlig plats – det är dess styrka, men också en potentiell svaghet. Trots att alla vill barns bästa förekommer sabotage, vandalism och naturligt slitage – och det kan få livsfarliga konsekvenser om det inte upptäcks i tid.
För fastighetsägare, föreningar och kommuner är det avgörande att ha rutiner och kompetens för att kontrollera utrustningen regelbundet – inte bara för att uppfylla lagen, utan för att skydda liv.

De vanligaste typerna av skador vi ser:
 Sabotage
Bultar som skruvats loss eller tagits bort
Stenar eller glas utplacerade i sandlådor eller rutschkanor
Medvetet avklippta rep eller släppta muttrar
️ Vandalism
Brända ytor (t.ex. plast eller rep som smälts)
Klotter som döljer instruktioner eller skyltar
Förvrängda delar genom våld eller fordonspåverkan
️ Slitage
Kedjor, infästningar och svängdelar som slitits ut
Fallunderlag som sjunkit ihop eller ruttnat
Rost, UV-skador eller sprickor i plast och trä

Hur upptäcker du dessa risker i tid?
✅ Inför regelbunden visuell tillsyn – helst dagligen eller flera gånger i veckan
✅ Utbilda den som kontrollerar vad som är normalt – och vad som är farligt
✅ Dokumentera varje runda med checklista eller foto
✅ Låt barn och föräldrar veta hur de rapporterar avvikelser
✅ Planera in funktionstest och årlig huvudbesiktning
Vad säger standarden?

SS-EN 1176-1 och SS-EN 1176-7 (skötsel och underhåll) ställer tydliga krav på:
Rutiner för att upptäcka sabotage
Åtgärdande av farliga fel omedelbart
Dokumentation av tillsyn och underhållsarbete
Utan dokumentation saknas inte bara trygghet – utan också bevis vid olycka.

Slutsats
Sabotage och slitage på lekplatser är inte bara en teknisk fråga – det är en samhällsfråga, en säkerhetsfråga och ett ansvar. Med rätt rutiner, rätt kompetens och rätt kontrollmetoder kan du upptäcka farorna innan någon skadar sig – eller innan du som ansvarig får ta konsekvenserna.

Så planerar du en säker lekplats – från idé till trygg verklighet
En komplett checklista enligt SS-EN 1176 och bästa praxis
Att skapa en lekplats handlar om mer än att köpa in lekredskap och placera dem på en yta. En säker lekplats kräver planering, standardkunskap och helhetstänk – från första skiss till långsiktigt underhåll.

Här är vad du som fastighetsägare, kommun eller BRF bör tänka på för att skapa en trygg, hållbar och rolig lekplats.

1. Utgå från användarna – vilka barn ska leka här?
Innan du väljer redskap, tänk på:
Åldersgrupper (2–5 år, 5–12 år, blandat?)
Tillgänglighet för barn med funktionsnedsättning
Behov av vila, skugga, föräldraytor och trygg passage
En bra lekplats främjar utveckling, interaktion och rörelse – men utan att skapa onödiga risker.

2. Följ standarderna – SS-EN 1176-serien
Den europeiska standarden SS-EN 1176 ger vägledning om:
Fallskydd och fria fallzoner
Klämskydd, stabilitet och användarsäkerhet
Materialval, hållbarhet och installationskrav
Underhåll och dokumentationsrutiner
Välj endast redskap som är provade och dokumenterade enligt standarden – helst med CE-intyg och underhållsanvisning.

3. Planera ytan – mark, rörelse och säkerhetszoner
Inget redskap är säkert om det placeras fel.
Räkna ut fria fallzoner för varje enhet
Undvik kollision mellan rörelsezoner (ex. gungor och rutschbanor)
Välj rätt underlag (sand, gummi, bark) med rätt stötdämpning
Se till att regnvatten rinner av och inte samlas

4. Tänk på placering och omgivning
Undvik lek nära vägar, elskåp eller vatten
Säkra tillträdet – även för barnvagnar, rullstol och räddningstjänst
Lägg till skyltar, belysning och sittplatser för trygghet och överblick

5. Planera för framtiden – underhåll och tillsyn
Upprätta en underhållsplan redan vid anläggning
Se till att alla kontroller (visuell, funktion, årlig besiktning) dokumenteras
Välj material och konstruktion som är lätta att inspektera och reparera
Låt utbildad besiktningsperson kontrollera säkerheten innan lekplatsen öppnas

Slutsats
En lekplats ska vara rolig – men också trygg. Genom att planera med barnets säkerhet som utgångspunkt och följa gällande standarder, bygger du inte bara lek, utan också förtroende och ansvar.

CE-märkning och leverantörsansvar – din säkerhetsgaranti på lekplats och utegym
Vad du måste kräva som beställare enligt SS-EN 1176 och SS-EN 16630

När du installerar lekredskap eller utegym är det lätt att fokusera på design, färg och funktion. Men bakom varje säker anläggning ligger en viktig juridisk och teknisk grund: CE-märkning och tillverkarens ansvar.
Utan korrekt märkning och dokumentation riskerar du inte bara felaktig funktion – du riskerar rättsliga konsekvenser vid olyckor.

Vad innebär CE-märkning?
CE-märkningen visar att produkten:
Uppfyller gällande EU-direktiv och harmoniserade standarder
Har genomgått lämpliga provningar och tekniska bedömningar
Har tillhörande dokumentation (t.ex. bruksanvisning, riskanalys, ritningar)
För lekredskap gäller främst SS-EN 1176-serien. För utegym gäller SS-EN 16630.
OBS: Alla redskap omfattas inte av tvingande CE-märkning, men tillverkaren måste kunna visa överensstämmelse med standard.

Vad ska leverantören tillhandahålla?
Som beställare bör du kräva:
Intyg om överensstämmelse med SS-EN 1176 eller 16630
Riskanalys och produktbeskrivning
Monteringsanvisningar och skötselråd
Underhållsinstruktioner
Garantitider och ansvarsfördelning
Detta är särskilt viktigt vid nyanläggning, men också vid kompletteringar eller reparationer.

Vanliga brister vi stöter på
Lekredskap utan märkning eller med hemmasnickrad lösning
Brist på dokumentation – “tillverkaren har gått i konkurs”
CE-märkning som gäller annan standard (t.ex. för inomhusbruk)
Utegym från tredjepartsleverantörer utan svenskanpassade anvisningar

Ditt ansvar som beställare eller förvaltare
Som fastighetsägare, kommun eller förening är du ytterst ansvarig för att det som installeras uppfyller gällande krav – även om du anlitat entreprenör eller köpt färdigt paket.
Ingen CE-märkning? Då bör du inte ta emot leveransen.
Ingen dokumentation? Då kan du inte sköta tillsyn eller visa att utrustningen är säker.

Slutsats
CE-märkning och korrekt leverantörsdokumentation är inte ett administrativt krav – det är en del av lekens och träningens säkerhet. När du vet vad du ska kräva, kan du också skydda de som använder anläggningen – och dig själv.