Så gör du en egenkontroll av lekplatsen – steg för steg för BRF och fastighetsägare
Enkla kontroller som förebygger olyckor och stärker ansvaret

Du behöver inte vara besiktningsman för att bidra till en säker lekplats.
Som bostadsrättsförening eller fastighetsägare kan du med enkla medel utföra en egenkontroll som fångar upp faror i tid och visar att du tar ditt ansvar.
Här är hur du gör – steg för steg.

Steg 1: Gå runt hela lekplatsen
Gå systematiskt från redskap till redskap.
Ta med en checklista (vi kan hjälpa dig med mall!) och notera:
Synliga skador (sprickor, trasiga delar, rost)
Löst skräp, glas, vassa föremål
Trasiga kedjor, lösa bultar eller onormala rörelser
Klämskydd som saknas eller sitter löst
Titta både ovanifrån och ner i marken.

Steg 2: Kontrollera fallunderlaget
⚠️ Är det tillräckligt tjockt? Har det satt sig?
Trampa runt och känn efter: sviktar det, eller är det hårt?
Finns rötter, kantsten eller föremål i fallzonen?
Kontrollera att det täcker hela säkerhetsområdet runt redskapet
Underlaget är ofta det som skyddar bäst – om det är i skick.

Steg 3: Kontrollera skyltar, tillträde och omgivning
Se till att:
Eventuell information om ålder, regler eller kontakt finns synlig
Lekplatsen är tillgänglig för barnvagn och rullstol
Inga grenar, elskåp eller farliga objekt finns nära lekytan
Ingångar är tydliga och fria från hinder

Steg 4: Dokumentera med bilder
Ta bilder på:
Skador eller avvikelser
Redskap som behöver uppföljning
Fallunderlagets skick
Helhetsvy som referens till nästa kontroll
Spara bilder och noteringar digitalt – gärna i en mapp för varje månad.
Steg 5: Åtgärda eller vidarebefordra
️ Allvarliga brister bör åtgärdas omedelbart eller spärras av.
Tveksamheter bör anmälas till professionell besiktningsman för bedömning.
Enkla åtgärder – som att plocka skräp eller spänna en bult – kan ofta göras direkt.

Sammanfattning
En enkel egenkontroll:
✅ Tar 15–30 minuter
✅ Kan förebygga skador
✅ Visar på aktivt ansvarstagande
✅ Hjälper till inför årlig besiktning
Det handlar inte om att ersätta experten – utan om att skapa trygghet mellan besiktningstillfällena.

De tre nivåerna av lekplatsbesiktning – så ofta och så noggrant bör du kontrollera
Visuell – Funktionell – Årlig huvudbesiktning enligt SS-EN 1176-7

En säker lekplats kräver inte bara rätt utrustning – den kräver också rätt kontroller med rätt intervall. Det är först när tillsyn och underhåll sker kontinuerligt som säkerheten verkligen fungerar i praktiken.

Standard SS-EN 1176-7 beskriver tydligt att lekplatser bör kontrolleras i tre nivåer, där varje nivå har sin funktion och sitt syfte.
1. Visuell tillsyn – upptäck det akuta

 Dagligen eller flera gånger per vecka
Detta är den mest frekventa kontrollen, och kan göras av vaktmästare, förvaltare eller annan utbildad person. Syftet är att upptäcka:
Trasiga eller vandaliserade delar
Glas, skräp, lösa föremål
Eldskador eller sabotage
Avvikelser som syns med blotta ögat
✅ En snabb runda kan förebygga allvarliga olyckor – men måste dokumenteras.

2. Funktionskontroll – kontrollera slitaget
 En gång per månad till kvartalsvis
Detta är en mer teknisk kontroll där man:
Testar rörliga delar (t.ex. gungor, fjädrar, karuseller)
Kontrollmäter infästningar och konstruktion
Bedömer slitage, materialskador och underlagets status
Jämför med underhållsplan och tillverkarens anvisningar
✅ Denna kontroll kräver vana, teknisk förståelse och tydlig dokumentation.

3. Årlig huvudbesiktning – granskning av helheten
 Minst en gång per år
Den årliga besiktningen ska utföras av en oberoende sakkunnig med kompetens enligt SS-EN 1176. Den omfattar:
Alla säkerhetsfunktioner
Överensstämmelse med standard
Kontroll av fallzoner, CE-märkning och dokumentation
Kontroll av helhetsrisker – t.ex. nya hinder, markförändringar, felaktiga kompletteringar
✅ Resultatet blir ett protokoll som visar att du som fastighetsägare tar ditt ansvar – och som skyddar dig vid en eventuell incident.
 

Sabotage, vandalism och slitage – dolda risker på lekplatsen

Så upptäcker du farorna i tid och undviker olyckor och ansvar
En lekplats är en öppen och offentlig plats – det är dess styrka, men också en potentiell svaghet. Trots att alla vill barns bästa förekommer sabotage, vandalism och naturligt slitage – och det kan få livsfarliga konsekvenser om det inte upptäcks i tid.
För fastighetsägare, föreningar och kommuner är det avgörande att ha rutiner och kompetens för att kontrollera utrustningen regelbundet – inte bara för att uppfylla lagen, utan för att skydda liv.

De vanligaste typerna av skador vi ser:
 Sabotage
Bultar som skruvats loss eller tagits bort
Stenar eller glas utplacerade i sandlådor eller rutschkanor
Medvetet avklippta rep eller släppta muttrar
️ Vandalism
Brända ytor (t.ex. plast eller rep som smälts)
Klotter som döljer instruktioner eller skyltar
Förvrängda delar genom våld eller fordonspåverkan
️ Slitage
Kedjor, infästningar och svängdelar som slitits ut
Fallunderlag som sjunkit ihop eller ruttnat
Rost, UV-skador eller sprickor i plast och trä

Hur upptäcker du dessa risker i tid?
✅ Inför regelbunden visuell tillsyn – helst dagligen eller flera gånger i veckan
✅ Utbilda den som kontrollerar vad som är normalt – och vad som är farligt
✅ Dokumentera varje runda med checklista eller foto
✅ Låt barn och föräldrar veta hur de rapporterar avvikelser
✅ Planera in funktionstest och årlig huvudbesiktning
Vad säger standarden?

SS-EN 1176-1 och SS-EN 1176-7 (skötsel och underhåll) ställer tydliga krav på:
Rutiner för att upptäcka sabotage
Åtgärdande av farliga fel omedelbart
Dokumentation av tillsyn och underhållsarbete
Utan dokumentation saknas inte bara trygghet – utan också bevis vid olycka.

Slutsats
Sabotage och slitage på lekplatser är inte bara en teknisk fråga – det är en samhällsfråga, en säkerhetsfråga och ett ansvar. Med rätt rutiner, rätt kompetens och rätt kontrollmetoder kan du upptäcka farorna innan någon skadar sig – eller innan du som ansvarig får ta konsekvenserna.

Så planerar du en säker lekplats – från idé till trygg verklighet
En komplett checklista enligt SS-EN 1176 och bästa praxis
Att skapa en lekplats handlar om mer än att köpa in lekredskap och placera dem på en yta. En säker lekplats kräver planering, standardkunskap och helhetstänk – från första skiss till långsiktigt underhåll.

Här är vad du som fastighetsägare, kommun eller BRF bör tänka på för att skapa en trygg, hållbar och rolig lekplats.

1. Utgå från användarna – vilka barn ska leka här?
Innan du väljer redskap, tänk på:
Åldersgrupper (2–5 år, 5–12 år, blandat?)
Tillgänglighet för barn med funktionsnedsättning
Behov av vila, skugga, föräldraytor och trygg passage
En bra lekplats främjar utveckling, interaktion och rörelse – men utan att skapa onödiga risker.

2. Följ standarderna – SS-EN 1176-serien
Den europeiska standarden SS-EN 1176 ger vägledning om:
Fallskydd och fria fallzoner
Klämskydd, stabilitet och användarsäkerhet
Materialval, hållbarhet och installationskrav
Underhåll och dokumentationsrutiner
Välj endast redskap som är provade och dokumenterade enligt standarden – helst med CE-intyg och underhållsanvisning.

3. Planera ytan – mark, rörelse och säkerhetszoner
Inget redskap är säkert om det placeras fel.
Räkna ut fria fallzoner för varje enhet
Undvik kollision mellan rörelsezoner (ex. gungor och rutschbanor)
Välj rätt underlag (sand, gummi, bark) med rätt stötdämpning
Se till att regnvatten rinner av och inte samlas

4. Tänk på placering och omgivning
Undvik lek nära vägar, elskåp eller vatten
Säkra tillträdet – även för barnvagnar, rullstol och räddningstjänst
Lägg till skyltar, belysning och sittplatser för trygghet och överblick

5. Planera för framtiden – underhåll och tillsyn
Upprätta en underhållsplan redan vid anläggning
Se till att alla kontroller (visuell, funktion, årlig besiktning) dokumenteras
Välj material och konstruktion som är lätta att inspektera och reparera
Låt utbildad besiktningsperson kontrollera säkerheten innan lekplatsen öppnas

Slutsats
En lekplats ska vara rolig – men också trygg. Genom att planera med barnets säkerhet som utgångspunkt och följa gällande standarder, bygger du inte bara lek, utan också förtroende och ansvar.

CE-märkning och leverantörsansvar – din säkerhetsgaranti på lekplats och utegym
Vad du måste kräva som beställare enligt SS-EN 1176 och SS-EN 16630

När du installerar lekredskap eller utegym är det lätt att fokusera på design, färg och funktion. Men bakom varje säker anläggning ligger en viktig juridisk och teknisk grund: CE-märkning och tillverkarens ansvar.
Utan korrekt märkning och dokumentation riskerar du inte bara felaktig funktion – du riskerar rättsliga konsekvenser vid olyckor.

Vad innebär CE-märkning?
CE-märkningen visar att produkten:
Uppfyller gällande EU-direktiv och harmoniserade standarder
Har genomgått lämpliga provningar och tekniska bedömningar
Har tillhörande dokumentation (t.ex. bruksanvisning, riskanalys, ritningar)
För lekredskap gäller främst SS-EN 1176-serien. För utegym gäller SS-EN 16630.
OBS: Alla redskap omfattas inte av tvingande CE-märkning, men tillverkaren måste kunna visa överensstämmelse med standard.

Vad ska leverantören tillhandahålla?
Som beställare bör du kräva:
Intyg om överensstämmelse med SS-EN 1176 eller 16630
Riskanalys och produktbeskrivning
Monteringsanvisningar och skötselråd
Underhållsinstruktioner
Garantitider och ansvarsfördelning
Detta är särskilt viktigt vid nyanläggning, men också vid kompletteringar eller reparationer.

Vanliga brister vi stöter på
Lekredskap utan märkning eller med hemmasnickrad lösning
Brist på dokumentation – “tillverkaren har gått i konkurs”
CE-märkning som gäller annan standard (t.ex. för inomhusbruk)
Utegym från tredjepartsleverantörer utan svenskanpassade anvisningar

Ditt ansvar som beställare eller förvaltare
Som fastighetsägare, kommun eller förening är du ytterst ansvarig för att det som installeras uppfyller gällande krav – även om du anlitat entreprenör eller köpt färdigt paket.
Ingen CE-märkning? Då bör du inte ta emot leveransen.
Ingen dokumentation? Då kan du inte sköta tillsyn eller visa att utrustningen är säker.

Slutsats
CE-märkning och korrekt leverantörsdokumentation är inte ett administrativt krav – det är en del av lekens och träningens säkerhet. När du vet vad du ska kräva, kan du också skydda de som använder anläggningen – och dig själv.

Utegym enligt SS-EN 16630 – säkerhet och tillsyn för vuxna utomhusträningsytor
Hur du som fastighetsägare minskar risker och ökar trygghet
Utegym är ett populärt inslag i moderna bostadsområden, parker och skolmiljöer – men många glömmer att dessa träningsredskap omfattas av en egen standard: SS-EN 16630:2015.

Till skillnad från lekredskap är utegym avsedda för personer över 14 år, men kraven på säkerhet, underhåll och installation är minst lika viktiga.

Vad omfattar standarden?
SS-EN 16630 anger krav på:
Konstruktion, stabilitet och material
Riskreducering av klämskador, fall och fastklämning
Ytor och zoner runt utrustningen
Användarinformation, skyltning och tillgänglighet
Målet är att skapa säkra, hållbara och lättförståeliga träningsmiljöer där motionärer inte utsätts för onödiga risker.

Vanliga brister vid utegym
Vid besiktning av utegym upptäcker vi ofta:
Ingen dokumentation om vilken standard som följs
Brist på instruktioner vid redskapen
Hala ytor, särskilt på vintern eller vid regn
För korta säkerhetsavstånd mellan redskap
Trasiga delar som inte rapporterats p.g.a. avsaknad av tillsynsrutin
Underhåll och kontroll

Precis som lekplatser kräver utegym:
Visuell tillsyn – upptäcka skador, skräp eller sabotage
Funktionskontroll – kolla infästningar, rörelse och slitdelar
Årlig huvudbesiktning – utförd av oberoende sakkunnig
All kontroll bör dokumenteras – det skyddar både användare och ansvarig fastighetsägare vid eventuell incident.

Så skyddar du användarna – och dig själv
✅ Kontrollera att utegymmet är CE-märkt enligt SS-EN 16630
✅ Se till att fallunderlaget är halksäkert och utan hinder
✅ Sätt upp tydliga skyltar om målgrupp, användning och ansvar
✅ Låt utföra regelbunden besiktning och åtgärda direkt

Slutsats
Utegym är en fantastisk tillgång – men bara när de är säkra, kontrollerade och korrekt dokumenterade. Att följa SS-EN 16630 är inte bara en fråga om teknik – det är en fråga om ansvar.

Fria fallzoner och säkerhetsavstånd – osynliga gränser som skyddar liv

Vad varje fastighetsägare och BRF bör känna till
När ett barn faller från ett lekredskap är det inte bara stötdämpande underlag som räknas – det är även hur stort området runt redskapet är. Det kallas för den fria fallzonen eller “säkerhetszon” – och den är avgörande för att minska risken för skador.

Enligt standard SS-EN 1176-1 måste varje lekredskap ha en korrekt utformad fallzon, baserad på hur högt och hur redskapet rör sig.

Vad är en fri fallzon?
Det är ytan runt ett lekredskap där inget annat får placeras – varken andra lekredskap, kantsten, stolpar, bänkar eller träd. Om ett barn ramlar eller slungas ut från redskapet ska denna yta vara obehindrad och dämpad.
Fallzonens storlek avgörs av:
Redskapets fria fallhöjd
Om rörelsen är passiv (t.ex. klätternät) eller aktiv (t.ex. gungor, linbanor)
Redskapets svängradie eller längd på rörelse

Exempel på minimikrav
Gungor: minst 2 × upphängningshöjden i gungans riktning
Klätterställning: minst 1,5 meter friyta åt alla håll
Rutschbanor: måste ha fri plats i utgångszonen där barnet landar
Vanliga fel vid besiktning
Bänkar, stenar eller papperskorgar inom fallzonen
Redskap som placerats för nära varandra
Kantavgränsningar som skapar snubbelrisk eller hård yta vid fall
Utegymredskap som installerats på lekytor utan tillräcklig rörelsefrihet

Så kontrollerar du fallzoner
✅ Mät avstånd till närmaste fasta föremål från varje sida
✅ Kontrollera redskapets dokumentation för fallhöjd och radie
✅ Använd mallar enligt SS-EN 1176 bilagor eller låt en sakkunnig bedöma

Slutsats
Fallzoner är osynliga men livsviktiga. De ska respekteras, planeras in och underhållas – inte bara vid nyinstallation, utan även när lekplatsen förändras över tid.
Att förstå och upprätthålla korrekta säkerhetsavstånd är en investering i barns trygghet – och i att undvika ansvar som fastighetsägare.

Underhåll och dokumentation – grunden för en säker lekplats

Vad säger standarden om ansvar och rutiner?
Att anlägga en lekplats är en investering – men det är det löpande underhållet och den korrekta dokumentationen som avgör om den förblir trygg över tid.
Enligt SS-EN 1176-1 krävs att lekplatsens utrustning regelbundet besiktigas, underhålls och att detta kan dokumenteras och följas upp. Detta är inte bara en teknisk fråga – det är en juridisk skyldighet för fastighetsägare, föreningar och kommuner.

Tre typer av kontroller som krävs
Visuell tillsyn (daglig/veckovis):
Kontroll av tydliga risker – t.ex. trasiga delar, skräp, vassa föremål, bränder eller vandalism.
Funktionskontroll (månatlig/kvartalsvis):
Kontroll av slitage, fastsättningar, rörliga delar, infästningar, och lekfunktionens säkerhet.
Årlig huvudbesiktning:
Genomförs av en oberoende sakkunnig och omfattar alla säkerhetsaspekter, inklusive fallzoner, struktur, materialslitage och överensstämmelse med standard.

Vanliga brister vi upptäcker
Lekutrustning utan underhållsjournal
Skruvar och bultar som lossnat eller rostat
Gungfästen med metall mot metall – risk för brott
Fallunderlag som satt sig eller luckrats upp
Tillsyn som sker informellt – utan dokumentation

Dokumentation du bör ha tillgänglig
För att uppfylla kraven och kunna visa på efterlevnad behöver du:
Kontrolljournal för visuell tillsyn och funktionskontroller
Protokoll från årlig huvudbesiktning
Plan för underhåll och åtgärder
Eventuellt CE-dokumentation eller tillverkarens säkerhetsdata

Vem är ansvarig?
Det yttersta ansvaret ligger på fastighetsägaren eller den som driver anläggningen – t.ex. en bostadsrättsförening eller kommun. Det är inte tillverkarens ansvar att se till att underhållet följs – det är ditt.

Slutsats
En trygg lekplats skapas inte bara genom säker design, utan genom kontinuerlig omsorg och ansvar. Rätt dokumentation visar att du tar säkerheten på allvar – och det kan vara avgörande vid en incident eller försäkringsfråga.

Tillgängliga lekplatser – säkerhet och lekglädje för alla barn
Enligt SS-EN 1176-1:2017, särskilt introduktion & punkt 4.2.9.5

En modern lekplats ska vara mer än bara säker – den ska vara tillgänglig för alla barn, oavsett fysisk eller kognitiv förmåga. Lek är en grundläggande rättighet, och det inkluderar barn med funktionsnedsättning.

Enligt SS-EN 1176-1 ska lekredskap utformas så att barn med olika behov kan delta i leken – säkert, självständigt och med glädje.

Vad innebär tillgänglig lek?
Tillgänglighet betyder inte att alla redskap passar alla barn. Det betyder att lekplatsen som helhet erbjuder meningsfull lek även för barn med begränsad rörlighet, synnedsättning eller andra funktionsvariationer.

Det kan handla om:
Ramper, handräcken och breda passageytor
Lekredskap som kan användas utan avancerad motorik
Tydlig kontrastmarkering och taktila ytor
Plats för assistans – t.ex. intill gungor eller snurrplattor

Vanliga tillgänglighetsbrister
Vid våra besiktningar ser vi ofta att goda intentioner saknar teknisk förankring:
Ramper utan halkskydd eller fel lutning
Låga redskap utan säker åtkomst
Brist på friyta för rullstol eller barnvagn
Lekytor som endast nås via trappsteg eller smala passager

Vad säger standarden?
SS-EN 1176-1 rekommenderar att:
Lek ska bygga på grundläggande färdigheter (ej krav på avancerad balans eller styrka)
Barn ska kunna ta sig till och från lekutrustning utan att ständigt fokusera på varje rörelse
Lekmiljön ska vara stimulerande, men inte begränsande

Checklista för tillgänglig lekplats
Finns det minst en väg till lekplatsen som är hård, jämn och bred?
Är det möjligt att nå minst ett lekredskap utan hjälp?
Kan barn och vuxna mötas, samverka och leka tillsammans på platsen?

Sammanfattning
Att skapa en tillgänglig lekplats handlar inte om att göra "speciella" ytor – det handlar om att inkludera fler i samma lek. När vi bygger för mångfald, bygger vi också för gemenskap, trygghet och glädje.

Skydd mot klämskador – så förhindrar du osynliga risker på lekplatsen
Enligt SS-EN 1176-1:2017, avsnitt 4.2.6–4.2.7

Lekredskap som gungor, karuseller och vippor tillhör de mest uppskattade inslagen på en lekplats – men också de mest riskfyllda. Där rörliga delar finns, finns också risk för klämskador och fastklämning.

Standard SS-EN 1176-1 ställer därför höga krav på hur dessa delar ska vara utformade och testade.

Varför är klämskydd så viktiga?
Barn är impulsiva och lekfulla. De undersöker med händer, fötter – till och med med kläder eller hår. Små öppningar mellan rörliga och fasta delar kan snabbt bli farliga fällor, om de inte är korrekt skyddade.
Vanliga skador vid brister inkluderar:
Klämda fingrar och tår
Fastklämning av kläder eller snören
Skador på huvud eller hals i trånga öppningar

Vad säger standarden?
SS-EN 1176-1 anger tydligt:
Inga klämrisker får förekomma där rörliga delar möter fasta delar
Öppningar får inte fånga in kropp, huvud, hals eller fingrar
Rep, fjädrar och flexibla delar får inte bilda farliga öppningar
Minst 400 mm säkerhetsavstånd till mark runt svängande delar
Vanliga fel vid besiktning
Trots kraven upptäcker vi ofta dessa brister:
För små mellanrum i kedjor och leder
Gungfästen utan skyddsbussningar
Karuseller med exponerade glapp eller tryckpunkter
Material som slitits och tappat sin funktion
Checklista för säker rörelse
Vid varje besiktning kontrollerar vi:
Kan något fastna? Fingrar, hår, kläder, snören?
Finns det testdata eller provkroppsanvändning enligt bilaga D?
Är rörelsezonerna fria från hinder och korrekt dimensionerade?
Sammanfattning
Klämskydd syns sällan – men de räddar ofta. En säker lekplats ska tåla att användas av ivriga barn i full fart utan att dölja osynliga faror. Genom att följa SS-EN 1176-1 och låta genomföra regelbunden besiktning, skapar vi trygga miljöer där barn kan leka fritt – utan att riskera att skadas.

Kritisk fallhöjd och stötdämpande underlag – barnets sista skyddszon
Enligt SS-EN 1177:2018
När greppet sviker, balansen rubbas och inget annat längre skyddar – då är det marken som avgör. Ett korrekt utformat stötdämpande underlag är den sista och kanske viktigaste delen i en säker lekplats.

Vad säger standarden SS-EN 1177?
Underlaget på en lekplats ska inte bara se mjukt ut – det ska vara testat och dokumenterat för att klara fall upp till en viss höjd, kallad kritisk fallhöjd. Det är den högsta höjd från vilken ett barn kan falla utan att riskera en allvarlig skallskada, enligt testmetoden HIC (Head Injury Criterion).

Vanliga fel vid besiktning
Trots att standarden är tydlig ser vi ofta allvarliga brister ute på plats:
För tunna lager av sand, grus eller bark
Gummiplattor lagda direkt på betong utan dämpning
Kantstenar, rötter eller fundament inom fallzonen
Underlag som satt sig eller slitits bort med tiden

Vad innebär detta för fastighetsägare, kommuner och BRF?
Ett felaktigt underlag kan få allvarliga juridiska och ekonomiska konsekvenser vid en olycka. Att säkerställa att underlaget är korrekt dämpat och fritt från hinder är därför en direkt investering i trygghet – för både barn och ansvariga.

Checklista för tryggt underlag:
Finns testintyg för underlagets kritiska fallhöjd?
Matchar underlagets prestanda lekredskapens fria fallhöjd?
Är materialet rätt för vårt klimat och har det underhållits?
Finns det hinder inom fallzonen?

Slutsats
Underlaget är kanske lekplatsens mest underskattade säkerhetsfunktion – men också dess mest livräddande. Genom att följa SS-EN 1177 och låta genomföra professionell besiktning kan ni känna er trygga med att barnen har bästa möjliga skydd – även när olyckan är framme.

Dagens säkerhetstips: Kritisk fallhöjd och underlag – barnets sista skyddszon

När allt annat brustit – grepp, balans, skydd – återstår bara en sak: marken.
Därför är stötdämpande underlag avgörande för att minska skador vid fall från lekredskap.

 Standardkrav:
Underlaget testas enligt HIC-värde (Head Injury Criterion).
Resultatet avgör den "kritiska fallhöjd" som inte får överskridas.
Ytan ska vara fri från hinder och rätt dimensionerad även efter sättningar.

 Vanliga fel:
För tunna lager av bark, grus eller sand.
Gummiplattor direkt på hårt underlag.
Osynliga risker som kantsten eller rötter.

✅ Besiktningspunkter:
Finns testintyg för underlagets HIC-värde?
Matchar underlaget redskapens fallhöjd?
Är hela fallzonen korrekt utformad?

Underlaget är ofta osynligt – men det är sista linjen i barnets säkerhet.

Dagens säkerhetstips: Skydd mot klämskador – rörliga delar på lekplatsen
(Standard: SS-EN 1176-1:2017, avsnitt 4.2.6–4.2.7)
Rörliga delar är ofta lekplatsens mest spännande funktioner – gungor, karuseller, vippor. Men de medför också allvarliga risker: klämskador på fingrar, hals, kläder eller hår.

Vad säger standarden?
Inga klämrisker mellan rörliga och fasta delar.
Öppningar får inte vara formade så att någon kan fastna.
Minst 400 mm säkerhetsutrymme till marken runt svängande redskap.
Inga överlappande rep/fjädrar som bildar oförutsägbara öppningar.

Vanliga brister:
Kedjelänkar eller sitsfästen utan skydd.
Åldrad utrustning som glappar.
Dålig stötupptagning eller glidande delar.

Besiktningscheck:
Kan något fastna (huvud, kropp, hår, kläder)?
Har du provat med provkroppar enligt bilaga D?
Är rörelsezonens fria utrymme korrekt utformat?

Lek ska vara säker även i rörelse. Klämskydd är osynliga tills olyckan är framme – men med rätt standard ser vi riskerna i tid.

Dagens säkerhetstips:

Tillgänglighet på lekplats – för alla barn
(Standard: SS-EN 1176-1:2017, särskilt introduktion & 4.2.9.5)
En säker lekplats är inte bara fri från skador – den är även tillgänglig för alla barn, oavsett förmåga. SS-EN 1176-1 lyfter vikten av inkluderande utformning, där barn med funktionsnedsättning också kan leka, utforska och utvecklas – säkert.

Vad säger standarden?

Tillgängliga redskap ska kräva grundläggande färdigheter, och inte tvinga barn att tänka på varje steg.
Öppningar, ramper och plattformar ska utformas så att barn kan röra sig fritt och tryggt.
Lekmiljön bör uppmuntra till samarbete, interaktion och lärande, inte skapa hinder.

Vanliga brister vid besiktning:
För smala öppningar för rullstol eller barnvagn.
Inga greppytor eller räcken där balans behövs.
Ogenomtänkta nivåskillnader och fallrisker som stoppar tillgänglig lek.

Checklista för tillgänglig lek:
Finns tydliga tillträdesvägar och ramper?
Har ni skydd mot fall även där barn har nedsatt balans?
Är lekfunktionen lika stimulerande för olika förmågor?

Att anpassa en lekplats för alla är inte att sänka säkerheten – det är att höja standarden.

Så gör du en egenkontroll av lekplatsen – steg för steg för BRF och fastighetsägare
Enkla kontroller som förebygger olyckor och stärker ansvaret

Du behöver inte vara besiktningsman för att bidra till en säker lekplats.
Som bostadsrättsförening eller fastighetsägare kan du med enkla medel utföra en egenkontroll som fångar upp faror i tid och visar att du tar ditt ansvar.
Här är hur du gör – steg för steg.

Steg 1: Gå runt hela lekplatsen
Gå systematiskt från redskap till redskap.
Ta med en checklista (vi kan hjälpa dig med mall!) och notera:
Synliga skador (sprickor, trasiga delar, rost)
Löst skräp, glas, vassa föremål
Trasiga kedjor, lösa bultar eller onormala rörelser
Klämskydd som saknas eller sitter löst
Titta både ovanifrån och ner i marken.

Steg 2: Kontrollera fallunderlaget
⚠️ Är det tillräckligt tjockt? Har det satt sig?
Trampa runt och känn efter: sviktar det, eller är det hårt?
Finns rötter, kantsten eller föremål i fallzonen?
Kontrollera att det täcker hela säkerhetsområdet runt redskapet
Underlaget är ofta det som skyddar bäst – om det är i skick.

Steg 3: Kontrollera skyltar, tillträde och omgivning
Se till att:
Eventuell information om ålder, regler eller kontakt finns synlig
Lekplatsen är tillgänglig för barnvagn och rullstol
Inga grenar, elskåp eller farliga objekt finns nära lekytan
Ingångar är tydliga och fria från hinder

Steg 4: Dokumentera med bilder
Ta bilder på:
Skador eller avvikelser
Redskap som behöver uppföljning
Fallunderlagets skick
Helhetsvy som referens till nästa kontroll
Spara bilder och noteringar digitalt – gärna i en mapp för varje månad.
Steg 5: Åtgärda eller vidarebefordra
️ Allvarliga brister bör åtgärdas omedelbart eller spärras av.
Tveksamheter bör anmälas till professionell besiktningsman för bedömning.
Enkla åtgärder – som att plocka skräp eller spänna en bult – kan ofta göras direkt.

Sammanfattning
En enkel egenkontroll:
✅ Tar 15–30 minuter
✅ Kan förebygga skador
✅ Visar på aktivt ansvarstagande
✅ Hjälper till inför årlig besiktning
Det handlar inte om att ersätta experten – utan om att skapa trygghet mellan besiktningstillfällena.

De tre nivåerna av lekplatsbesiktning – så ofta och så noggrant bör du kontrollera
Visuell – Funktionell – Årlig huvudbesiktning enligt SS-EN 1176-7

En säker lekplats kräver inte bara rätt utrustning – den kräver också rätt kontroller med rätt intervall. Det är först när tillsyn och underhåll sker kontinuerligt som säkerheten verkligen fungerar i praktiken.

Standard SS-EN 1176-7 beskriver tydligt att lekplatser bör kontrolleras i tre nivåer, där varje nivå har sin funktion och sitt syfte.
1. Visuell tillsyn – upptäck det akuta

 Dagligen eller flera gånger per vecka
Detta är den mest frekventa kontrollen, och kan göras av vaktmästare, förvaltare eller annan utbildad person. Syftet är att upptäcka:
Trasiga eller vandaliserade delar
Glas, skräp, lösa föremål
Eldskador eller sabotage
Avvikelser som syns med blotta ögat
✅ En snabb runda kan förebygga allvarliga olyckor – men måste dokumenteras.

2. Funktionskontroll – kontrollera slitaget
 En gång per månad till kvartalsvis
Detta är en mer teknisk kontroll där man:
Testar rörliga delar (t.ex. gungor, fjädrar, karuseller)
Kontrollmäter infästningar och konstruktion
Bedömer slitage, materialskador och underlagets status
Jämför med underhållsplan och tillverkarens anvisningar
✅ Denna kontroll kräver vana, teknisk förståelse och tydlig dokumentation.

3. Årlig huvudbesiktning – granskning av helheten
 Minst en gång per år
Den årliga besiktningen ska utföras av en oberoende sakkunnig med kompetens enligt SS-EN 1176. Den omfattar:
Alla säkerhetsfunktioner
Överensstämmelse med standard
Kontroll av fallzoner, CE-märkning och dokumentation
Kontroll av helhetsrisker – t.ex. nya hinder, markförändringar, felaktiga kompletteringar
✅ Resultatet blir ett protokoll som visar att du som fastighetsägare tar ditt ansvar – och som skyddar dig vid en eventuell incident.
 

Sabotage, vandalism och slitage – dolda risker på lekplatsen

Så upptäcker du farorna i tid och undviker olyckor och ansvar
En lekplats är en öppen och offentlig plats – det är dess styrka, men också en potentiell svaghet. Trots att alla vill barns bästa förekommer sabotage, vandalism och naturligt slitage – och det kan få livsfarliga konsekvenser om det inte upptäcks i tid.
För fastighetsägare, föreningar och kommuner är det avgörande att ha rutiner och kompetens för att kontrollera utrustningen regelbundet – inte bara för att uppfylla lagen, utan för att skydda liv.

De vanligaste typerna av skador vi ser:
 Sabotage
Bultar som skruvats loss eller tagits bort
Stenar eller glas utplacerade i sandlådor eller rutschkanor
Medvetet avklippta rep eller släppta muttrar
️ Vandalism
Brända ytor (t.ex. plast eller rep som smälts)
Klotter som döljer instruktioner eller skyltar
Förvrängda delar genom våld eller fordonspåverkan
️ Slitage
Kedjor, infästningar och svängdelar som slitits ut
Fallunderlag som sjunkit ihop eller ruttnat
Rost, UV-skador eller sprickor i plast och trä

Hur upptäcker du dessa risker i tid?
✅ Inför regelbunden visuell tillsyn – helst dagligen eller flera gånger i veckan
✅ Utbilda den som kontrollerar vad som är normalt – och vad som är farligt
✅ Dokumentera varje runda med checklista eller foto
✅ Låt barn och föräldrar veta hur de rapporterar avvikelser
✅ Planera in funktionstest och årlig huvudbesiktning
Vad säger standarden?

SS-EN 1176-1 och SS-EN 1176-7 (skötsel och underhåll) ställer tydliga krav på:
Rutiner för att upptäcka sabotage
Åtgärdande av farliga fel omedelbart
Dokumentation av tillsyn och underhållsarbete
Utan dokumentation saknas inte bara trygghet – utan också bevis vid olycka.

Slutsats
Sabotage och slitage på lekplatser är inte bara en teknisk fråga – det är en samhällsfråga, en säkerhetsfråga och ett ansvar. Med rätt rutiner, rätt kompetens och rätt kontrollmetoder kan du upptäcka farorna innan någon skadar sig – eller innan du som ansvarig får ta konsekvenserna.

Så planerar du en säker lekplats – från idé till trygg verklighet
En komplett checklista enligt SS-EN 1176 och bästa praxis
Att skapa en lekplats handlar om mer än att köpa in lekredskap och placera dem på en yta. En säker lekplats kräver planering, standardkunskap och helhetstänk – från första skiss till långsiktigt underhåll.

Här är vad du som fastighetsägare, kommun eller BRF bör tänka på för att skapa en trygg, hållbar och rolig lekplats.

1. Utgå från användarna – vilka barn ska leka här?
Innan du väljer redskap, tänk på:
Åldersgrupper (2–5 år, 5–12 år, blandat?)
Tillgänglighet för barn med funktionsnedsättning
Behov av vila, skugga, föräldraytor och trygg passage
En bra lekplats främjar utveckling, interaktion och rörelse – men utan att skapa onödiga risker.

2. Följ standarderna – SS-EN 1176-serien
Den europeiska standarden SS-EN 1176 ger vägledning om:
Fallskydd och fria fallzoner
Klämskydd, stabilitet och användarsäkerhet
Materialval, hållbarhet och installationskrav
Underhåll och dokumentationsrutiner
Välj endast redskap som är provade och dokumenterade enligt standarden – helst med CE-intyg och underhållsanvisning.

3. Planera ytan – mark, rörelse och säkerhetszoner
Inget redskap är säkert om det placeras fel.
Räkna ut fria fallzoner för varje enhet
Undvik kollision mellan rörelsezoner (ex. gungor och rutschbanor)
Välj rätt underlag (sand, gummi, bark) med rätt stötdämpning
Se till att regnvatten rinner av och inte samlas

4. Tänk på placering och omgivning
Undvik lek nära vägar, elskåp eller vatten
Säkra tillträdet – även för barnvagnar, rullstol och räddningstjänst
Lägg till skyltar, belysning och sittplatser för trygghet och överblick

5. Planera för framtiden – underhåll och tillsyn
Upprätta en underhållsplan redan vid anläggning
Se till att alla kontroller (visuell, funktion, årlig besiktning) dokumenteras
Välj material och konstruktion som är lätta att inspektera och reparera
Låt utbildad besiktningsperson kontrollera säkerheten innan lekplatsen öppnas

Slutsats
En lekplats ska vara rolig – men också trygg. Genom att planera med barnets säkerhet som utgångspunkt och följa gällande standarder, bygger du inte bara lek, utan också förtroende och ansvar.

CE-märkning och leverantörsansvar – din säkerhetsgaranti på lekplats och utegym
Vad du måste kräva som beställare enligt SS-EN 1176 och SS-EN 16630

När du installerar lekredskap eller utegym är det lätt att fokusera på design, färg och funktion. Men bakom varje säker anläggning ligger en viktig juridisk och teknisk grund: CE-märkning och tillverkarens ansvar.
Utan korrekt märkning och dokumentation riskerar du inte bara felaktig funktion – du riskerar rättsliga konsekvenser vid olyckor.

Vad innebär CE-märkning?
CE-märkningen visar att produkten:
Uppfyller gällande EU-direktiv och harmoniserade standarder
Har genomgått lämpliga provningar och tekniska bedömningar
Har tillhörande dokumentation (t.ex. bruksanvisning, riskanalys, ritningar)
För lekredskap gäller främst SS-EN 1176-serien. För utegym gäller SS-EN 16630.
OBS: Alla redskap omfattas inte av tvingande CE-märkning, men tillverkaren måste kunna visa överensstämmelse med standard.

Vad ska leverantören tillhandahålla?
Som beställare bör du kräva:
Intyg om överensstämmelse med SS-EN 1176 eller 16630
Riskanalys och produktbeskrivning
Monteringsanvisningar och skötselråd
Underhållsinstruktioner
Garantitider och ansvarsfördelning
Detta är särskilt viktigt vid nyanläggning, men också vid kompletteringar eller reparationer.

Vanliga brister vi stöter på
Lekredskap utan märkning eller med hemmasnickrad lösning
Brist på dokumentation – “tillverkaren har gått i konkurs”
CE-märkning som gäller annan standard (t.ex. för inomhusbruk)
Utegym från tredjepartsleverantörer utan svenskanpassade anvisningar

Ditt ansvar som beställare eller förvaltare
Som fastighetsägare, kommun eller förening är du ytterst ansvarig för att det som installeras uppfyller gällande krav – även om du anlitat entreprenör eller köpt färdigt paket.
Ingen CE-märkning? Då bör du inte ta emot leveransen.
Ingen dokumentation? Då kan du inte sköta tillsyn eller visa att utrustningen är säker.

Slutsats
CE-märkning och korrekt leverantörsdokumentation är inte ett administrativt krav – det är en del av lekens och träningens säkerhet. När du vet vad du ska kräva, kan du också skydda de som använder anläggningen – och dig själv.

Utegym enligt SS-EN 16630 – säkerhet och tillsyn för vuxna utomhusträningsytor
Hur du som fastighetsägare minskar risker och ökar trygghet
Utegym är ett populärt inslag i moderna bostadsområden, parker och skolmiljöer – men många glömmer att dessa träningsredskap omfattas av en egen standard: SS-EN 16630:2015.

Till skillnad från lekredskap är utegym avsedda för personer över 14 år, men kraven på säkerhet, underhåll och installation är minst lika viktiga.

Vad omfattar standarden?
SS-EN 16630 anger krav på:
Konstruktion, stabilitet och material
Riskreducering av klämskador, fall och fastklämning
Ytor och zoner runt utrustningen
Användarinformation, skyltning och tillgänglighet
Målet är att skapa säkra, hållbara och lättförståeliga träningsmiljöer där motionärer inte utsätts för onödiga risker.

Vanliga brister vid utegym
Vid besiktning av utegym upptäcker vi ofta:
Ingen dokumentation om vilken standard som följs
Brist på instruktioner vid redskapen
Hala ytor, särskilt på vintern eller vid regn
För korta säkerhetsavstånd mellan redskap
Trasiga delar som inte rapporterats p.g.a. avsaknad av tillsynsrutin
Underhåll och kontroll

Precis som lekplatser kräver utegym:
Visuell tillsyn – upptäcka skador, skräp eller sabotage
Funktionskontroll – kolla infästningar, rörelse och slitdelar
Årlig huvudbesiktning – utförd av oberoende sakkunnig
All kontroll bör dokumenteras – det skyddar både användare och ansvarig fastighetsägare vid eventuell incident.

Så skyddar du användarna – och dig själv
✅ Kontrollera att utegymmet är CE-märkt enligt SS-EN 16630
✅ Se till att fallunderlaget är halksäkert och utan hinder
✅ Sätt upp tydliga skyltar om målgrupp, användning och ansvar
✅ Låt utföra regelbunden besiktning och åtgärda direkt

Slutsats
Utegym är en fantastisk tillgång – men bara när de är säkra, kontrollerade och korrekt dokumenterade. Att följa SS-EN 16630 är inte bara en fråga om teknik – det är en fråga om ansvar.

Fria fallzoner och säkerhetsavstånd – osynliga gränser som skyddar liv

Vad varje fastighetsägare och BRF bör känna till
När ett barn faller från ett lekredskap är det inte bara stötdämpande underlag som räknas – det är även hur stort området runt redskapet är. Det kallas för den fria fallzonen eller “säkerhetszon” – och den är avgörande för att minska risken för skador.

Enligt standard SS-EN 1176-1 måste varje lekredskap ha en korrekt utformad fallzon, baserad på hur högt och hur redskapet rör sig.

Vad är en fri fallzon?
Det är ytan runt ett lekredskap där inget annat får placeras – varken andra lekredskap, kantsten, stolpar, bänkar eller träd. Om ett barn ramlar eller slungas ut från redskapet ska denna yta vara obehindrad och dämpad.
Fallzonens storlek avgörs av:
Redskapets fria fallhöjd
Om rörelsen är passiv (t.ex. klätternät) eller aktiv (t.ex. gungor, linbanor)
Redskapets svängradie eller längd på rörelse

Exempel på minimikrav
Gungor: minst 2 × upphängningshöjden i gungans riktning
Klätterställning: minst 1,5 meter friyta åt alla håll
Rutschbanor: måste ha fri plats i utgångszonen där barnet landar
Vanliga fel vid besiktning
Bänkar, stenar eller papperskorgar inom fallzonen
Redskap som placerats för nära varandra
Kantavgränsningar som skapar snubbelrisk eller hård yta vid fall
Utegymredskap som installerats på lekytor utan tillräcklig rörelsefrihet

Så kontrollerar du fallzoner
✅ Mät avstånd till närmaste fasta föremål från varje sida
✅ Kontrollera redskapets dokumentation för fallhöjd och radie
✅ Använd mallar enligt SS-EN 1176 bilagor eller låt en sakkunnig bedöma

Slutsats
Fallzoner är osynliga men livsviktiga. De ska respekteras, planeras in och underhållas – inte bara vid nyinstallation, utan även när lekplatsen förändras över tid.
Att förstå och upprätthålla korrekta säkerhetsavstånd är en investering i barns trygghet – och i att undvika ansvar som fastighetsägare.

Underhåll och dokumentation – grunden för en säker lekplats

Vad säger standarden om ansvar och rutiner?
Att anlägga en lekplats är en investering – men det är det löpande underhållet och den korrekta dokumentationen som avgör om den förblir trygg över tid.
Enligt SS-EN 1176-1 krävs att lekplatsens utrustning regelbundet besiktigas, underhålls och att detta kan dokumenteras och följas upp. Detta är inte bara en teknisk fråga – det är en juridisk skyldighet för fastighetsägare, föreningar och kommuner.

Tre typer av kontroller som krävs
Visuell tillsyn (daglig/veckovis):
Kontroll av tydliga risker – t.ex. trasiga delar, skräp, vassa föremål, bränder eller vandalism.
Funktionskontroll (månatlig/kvartalsvis):
Kontroll av slitage, fastsättningar, rörliga delar, infästningar, och lekfunktionens säkerhet.
Årlig huvudbesiktning:
Genomförs av en oberoende sakkunnig och omfattar alla säkerhetsaspekter, inklusive fallzoner, struktur, materialslitage och överensstämmelse med standard.

Vanliga brister vi upptäcker
Lekutrustning utan underhållsjournal
Skruvar och bultar som lossnat eller rostat
Gungfästen med metall mot metall – risk för brott
Fallunderlag som satt sig eller luckrats upp
Tillsyn som sker informellt – utan dokumentation

Dokumentation du bör ha tillgänglig
För att uppfylla kraven och kunna visa på efterlevnad behöver du:
Kontrolljournal för visuell tillsyn och funktionskontroller
Protokoll från årlig huvudbesiktning
Plan för underhåll och åtgärder
Eventuellt CE-dokumentation eller tillverkarens säkerhetsdata

Vem är ansvarig?
Det yttersta ansvaret ligger på fastighetsägaren eller den som driver anläggningen – t.ex. en bostadsrättsförening eller kommun. Det är inte tillverkarens ansvar att se till att underhållet följs – det är ditt.

Slutsats
En trygg lekplats skapas inte bara genom säker design, utan genom kontinuerlig omsorg och ansvar. Rätt dokumentation visar att du tar säkerheten på allvar – och det kan vara avgörande vid en incident eller försäkringsfråga.

Tillgängliga lekplatser – säkerhet och lekglädje för alla barn
Enligt SS-EN 1176-1:2017, särskilt introduktion & punkt 4.2.9.5

En modern lekplats ska vara mer än bara säker – den ska vara tillgänglig för alla barn, oavsett fysisk eller kognitiv förmåga. Lek är en grundläggande rättighet, och det inkluderar barn med funktionsnedsättning.

Enligt SS-EN 1176-1 ska lekredskap utformas så att barn med olika behov kan delta i leken – säkert, självständigt och med glädje.

Vad innebär tillgänglig lek?
Tillgänglighet betyder inte att alla redskap passar alla barn. Det betyder att lekplatsen som helhet erbjuder meningsfull lek även för barn med begränsad rörlighet, synnedsättning eller andra funktionsvariationer.

Det kan handla om:
Ramper, handräcken och breda passageytor
Lekredskap som kan användas utan avancerad motorik
Tydlig kontrastmarkering och taktila ytor
Plats för assistans – t.ex. intill gungor eller snurrplattor

Vanliga tillgänglighetsbrister
Vid våra besiktningar ser vi ofta att goda intentioner saknar teknisk förankring:
Ramper utan halkskydd eller fel lutning
Låga redskap utan säker åtkomst
Brist på friyta för rullstol eller barnvagn
Lekytor som endast nås via trappsteg eller smala passager

Vad säger standarden?
SS-EN 1176-1 rekommenderar att:
Lek ska bygga på grundläggande färdigheter (ej krav på avancerad balans eller styrka)
Barn ska kunna ta sig till och från lekutrustning utan att ständigt fokusera på varje rörelse
Lekmiljön ska vara stimulerande, men inte begränsande

Checklista för tillgänglig lekplats
Finns det minst en väg till lekplatsen som är hård, jämn och bred?
Är det möjligt att nå minst ett lekredskap utan hjälp?
Kan barn och vuxna mötas, samverka och leka tillsammans på platsen?

Sammanfattning
Att skapa en tillgänglig lekplats handlar inte om att göra "speciella" ytor – det handlar om att inkludera fler i samma lek. När vi bygger för mångfald, bygger vi också för gemenskap, trygghet och glädje.

Skydd mot klämskador – så förhindrar du osynliga risker på lekplatsen
Enligt SS-EN 1176-1:2017, avsnitt 4.2.6–4.2.7

Lekredskap som gungor, karuseller och vippor tillhör de mest uppskattade inslagen på en lekplats – men också de mest riskfyllda. Där rörliga delar finns, finns också risk för klämskador och fastklämning.

Standard SS-EN 1176-1 ställer därför höga krav på hur dessa delar ska vara utformade och testade.

Varför är klämskydd så viktiga?
Barn är impulsiva och lekfulla. De undersöker med händer, fötter – till och med med kläder eller hår. Små öppningar mellan rörliga och fasta delar kan snabbt bli farliga fällor, om de inte är korrekt skyddade.
Vanliga skador vid brister inkluderar:
Klämda fingrar och tår
Fastklämning av kläder eller snören
Skador på huvud eller hals i trånga öppningar

Vad säger standarden?
SS-EN 1176-1 anger tydligt:
Inga klämrisker får förekomma där rörliga delar möter fasta delar
Öppningar får inte fånga in kropp, huvud, hals eller fingrar
Rep, fjädrar och flexibla delar får inte bilda farliga öppningar
Minst 400 mm säkerhetsavstånd till mark runt svängande delar
Vanliga fel vid besiktning
Trots kraven upptäcker vi ofta dessa brister:
För små mellanrum i kedjor och leder
Gungfästen utan skyddsbussningar
Karuseller med exponerade glapp eller tryckpunkter
Material som slitits och tappat sin funktion
Checklista för säker rörelse
Vid varje besiktning kontrollerar vi:
Kan något fastna? Fingrar, hår, kläder, snören?
Finns det testdata eller provkroppsanvändning enligt bilaga D?
Är rörelsezonerna fria från hinder och korrekt dimensionerade?
Sammanfattning
Klämskydd syns sällan – men de räddar ofta. En säker lekplats ska tåla att användas av ivriga barn i full fart utan att dölja osynliga faror. Genom att följa SS-EN 1176-1 och låta genomföra regelbunden besiktning, skapar vi trygga miljöer där barn kan leka fritt – utan att riskera att skadas.

Kritisk fallhöjd och stötdämpande underlag – barnets sista skyddszon
Enligt SS-EN 1177:2018
När greppet sviker, balansen rubbas och inget annat längre skyddar – då är det marken som avgör. Ett korrekt utformat stötdämpande underlag är den sista och kanske viktigaste delen i en säker lekplats.

Vad säger standarden SS-EN 1177?
Underlaget på en lekplats ska inte bara se mjukt ut – det ska vara testat och dokumenterat för att klara fall upp till en viss höjd, kallad kritisk fallhöjd. Det är den högsta höjd från vilken ett barn kan falla utan att riskera en allvarlig skallskada, enligt testmetoden HIC (Head Injury Criterion).

Vanliga fel vid besiktning
Trots att standarden är tydlig ser vi ofta allvarliga brister ute på plats:
För tunna lager av sand, grus eller bark
Gummiplattor lagda direkt på betong utan dämpning
Kantstenar, rötter eller fundament inom fallzonen
Underlag som satt sig eller slitits bort med tiden

Vad innebär detta för fastighetsägare, kommuner och BRF?
Ett felaktigt underlag kan få allvarliga juridiska och ekonomiska konsekvenser vid en olycka. Att säkerställa att underlaget är korrekt dämpat och fritt från hinder är därför en direkt investering i trygghet – för både barn och ansvariga.

Checklista för tryggt underlag:
Finns testintyg för underlagets kritiska fallhöjd?
Matchar underlagets prestanda lekredskapens fria fallhöjd?
Är materialet rätt för vårt klimat och har det underhållits?
Finns det hinder inom fallzonen?

Slutsats
Underlaget är kanske lekplatsens mest underskattade säkerhetsfunktion – men också dess mest livräddande. Genom att följa SS-EN 1177 och låta genomföra professionell besiktning kan ni känna er trygga med att barnen har bästa möjliga skydd – även när olyckan är framme.

Dagens säkerhetstips: Kritisk fallhöjd och underlag – barnets sista skyddszon

När allt annat brustit – grepp, balans, skydd – återstår bara en sak: marken.
Därför är stötdämpande underlag avgörande för att minska skador vid fall från lekredskap.

 Standardkrav:
Underlaget testas enligt HIC-värde (Head Injury Criterion).
Resultatet avgör den "kritiska fallhöjd" som inte får överskridas.
Ytan ska vara fri från hinder och rätt dimensionerad även efter sättningar.

 Vanliga fel:
För tunna lager av bark, grus eller sand.
Gummiplattor direkt på hårt underlag.
Osynliga risker som kantsten eller rötter.

✅ Besiktningspunkter:
Finns testintyg för underlagets HIC-värde?
Matchar underlaget redskapens fallhöjd?
Är hela fallzonen korrekt utformad?

Underlaget är ofta osynligt – men det är sista linjen i barnets säkerhet.

Dagens säkerhetstips: Skydd mot klämskador – rörliga delar på lekplatsen
(Standard: SS-EN 1176-1:2017, avsnitt 4.2.6–4.2.7)
Rörliga delar är ofta lekplatsens mest spännande funktioner – gungor, karuseller, vippor. Men de medför också allvarliga risker: klämskador på fingrar, hals, kläder eller hår.

Vad säger standarden?
Inga klämrisker mellan rörliga och fasta delar.
Öppningar får inte vara formade så att någon kan fastna.
Minst 400 mm säkerhetsutrymme till marken runt svängande redskap.
Inga överlappande rep/fjädrar som bildar oförutsägbara öppningar.

Vanliga brister:
Kedjelänkar eller sitsfästen utan skydd.
Åldrad utrustning som glappar.
Dålig stötupptagning eller glidande delar.

Besiktningscheck:
Kan något fastna (huvud, kropp, hår, kläder)?
Har du provat med provkroppar enligt bilaga D?
Är rörelsezonens fria utrymme korrekt utformat?

Lek ska vara säker även i rörelse. Klämskydd är osynliga tills olyckan är framme – men med rätt standard ser vi riskerna i tid.

Dagens säkerhetstips:

Tillgänglighet på lekplats – för alla barn
(Standard: SS-EN 1176-1:2017, särskilt introduktion & 4.2.9.5)
En säker lekplats är inte bara fri från skador – den är även tillgänglig för alla barn, oavsett förmåga. SS-EN 1176-1 lyfter vikten av inkluderande utformning, där barn med funktionsnedsättning också kan leka, utforska och utvecklas – säkert.

Vad säger standarden?

Tillgängliga redskap ska kräva grundläggande färdigheter, och inte tvinga barn att tänka på varje steg.
Öppningar, ramper och plattformar ska utformas så att barn kan röra sig fritt och tryggt.
Lekmiljön bör uppmuntra till samarbete, interaktion och lärande, inte skapa hinder.

Vanliga brister vid besiktning:
För smala öppningar för rullstol eller barnvagn.
Inga greppytor eller räcken där balans behövs.
Ogenomtänkta nivåskillnader och fallrisker som stoppar tillgänglig lek.

Checklista för tillgänglig lek:
Finns tydliga tillträdesvägar och ramper?
Har ni skydd mot fall även där barn har nedsatt balans?
Är lekfunktionen lika stimulerande för olika förmågor?

Att anpassa en lekplats för alla är inte att sänka säkerheten – det är att höja standarden.