Vanliga VVS-fel i badrum
4 misstag som orsakar läckage, lukt eller stopp – och hur du undviker dem
Hej,
Badrummet är den mest fuktkänsliga delen av en fastighet – och samtidigt den plats där flest VVS-installationer samverkar på liten yta.
Därför är det också där små misstag kan få stora och dyra konsekvenser.
Här är de 4 vanligaste felen vi ser vid besiktning – och hur du undviker dem:

 1. Fel lutning på avloppsrör
Avloppsledningar ska ha rätt lutning för att vattnet ska rinna bort – inte för snabbt, inte för långsamt.
Vanliga fel:
För lite lutning → stopp
För mycket lutning → slammet rinner inte med
Lutning åt fel håll (!)
✅ Tips: Be att få se lutningskraven på ritning och kontrollera vid installation.

 2. Felaktigt placerad golvbrunn
En golvbrunn ska vara:
I det lägsta punkten i rummet
Monterad i nivå med tätskikt
Lätt att nå och inte för nära väggen
Vanliga fel är golv som lutar bort från brunnen, eller brunnar som monterats snett – vilket leder till stående vatten och mögelrisk.
✅ Tips: Kräv funktionsprov av golvfall innan kakel sätts.

 3. Blandare och rör i yttervägg utan isolering
Det ser snyggt ut – men innebär frysrisk på vintern.
Det kan även orsaka kallras, kondens och energiförlust.
✅ Tips: Undvik rördragning i ytterväggar – eller isolera korrekt och dokumentera det.

 4. Dolda kopplingar bakom tätskikt
Inget fel är så allvarligt – eller så vanligt. Dolda skarvar eller kopplingar bakom kakel eller i vägg utan inspektionslucka är ett direkt brott mot gällande regler.
Resultat? Läckage som upptäcks först när skadan redan är skedd.
✅ Tips: Kräv rör-i-rör-system med dragbara ledningar eller synliga skarvar.

 Sammanfattning
Små misstag i badrummets rördragning kan leda till:
Fuktskador
Försäkringsproblem
Stambyte i förtid
Men med rätt krav, tydlig besiktning och dokumentation kan du förebygga problemen – redan innan kaklet är på plats.
 

Så läser du en VVS-ritning
5 punkter varje beställare bör förstå innan installationen startar
Hej,
Många BRF:er och fastighetsägare godkänner ritningar utan att riktigt förstå vad som står i dem. Resultatet? Felriktade rör, dåligt planerade avlopp, onödiga kostnader – eller att förväntningarna inte matchar verkligheten.
Här är en enkel genomgång av vad du som beställare bör kunna läsa ut från en VVS-ritning – innan installationen börjar.

 1. Systemtyper och färgkoder
Ritningen visar oftast flera system samtidigt: kallvatten, varmvatten, värme, avlopp, ventilation m.m.
 Kallvatten
 Varmvatten
 Cirkulationsledning
 Avlopp
 Ventilation eller dagvatten

 2. Ledningsdragning och nivåer
Se hur rören dras:
I golv, vägg eller tak?
Inne i schakt, synligt eller dolt?
På vilken höjd kommer installationen?
Detta påverkar åtkomst, service och utseende – särskilt i våtrum och trapphus.

 3. Placering av apparater och anslutningar
VVS-ritningar visar:
Vattenutkastare
Blandare och WC
Golvbrunnar
Pannor, radiatorer eller värmepumpar
Ventiler, filter och avstängningar
Kontrollera att placeringen fungerar praktiskt och estetiskt för din målgrupp – t.ex. boende, servicepersonal eller hyresgäster.

 4. Dimensioner och flöden
Alla ledningar är märkta med dimensioner – t.ex. 15, 22, 32 mm.
Större dimension betyder högre flöde eller huvudledning.
Det är viktigt att du ser:
Finns tillräcklig kapacitet för framtida behov?
Är rördimensionerna rätt för tryck, flöde och komfort?

 5. Material, montage och märkning
VVS-ritningen kan även innehålla information om:
Materialval (PEX, koppar, stål, PVC)
Isolering och montage
Hur systemet ska märkas och dokumenteras
Fråga efter legend/förklaring om du är osäker.

✔️ Sammanfattning
Du behöver inte vara ingenjör – men som beställare bör du förstå det grundläggande innehållet i en VVS-ritning.
Det hjälper dig:
Säkerställa funktion
Undvika missförstånd
Göra rätt val innan det är för sent
 

2-årsbesiktning av VVS – ta vara på garantin i tid
Det du inte upptäcker nu, får du betala för själv senare
Hej,
Många fastighetsägare och BRF:er glömmer bort att boka in den så viktiga 2-årsbesiktningen – och därmed förlorar de sin chans att få fel åtgärdade inom garantin.
Har du haft en ny- eller ombyggnation med VVS-arbeten de senaste 24 månaderna? Då är det hög tid att agera.

 Vad är en 2-årsbesiktning?
Det är en garantibesiktning som ska göras inom två år från godkänd slutbesiktning, enligt standardavtalen AB 04 eller ABT 06. Syftet är att:
Upptäcka fel som visat sig under garantitiden
Bedöma funktion, täthet, komfort och drift
Säkerställa att brister åtgärdas på entreprenörens bekostnad

️ Vad kontrolleras vid en 2-årsbesiktning (VVS)?
Läckage, dropp, missljud eller dålig cirkulation
Avloppslukt, tryckfall eller ojämn värmefördelning
Fel på termostat, ventiler eller blandare
Kallras, varmvattenfördröjning eller vibrationer
Brister som noterats vid slutbesiktningen – men inte åtgärdats korrekt

 Vanliga problem som upptäcks:
Otäta kopplingar som börjat läcka i skåp eller tak
Felaktigt injusterade värmesystem (för varmt/kallt)
Blockerat avlopp i golvbrunnar eller rördelar
Komponenter som redan visar onormalt slitage

❗ Vad händer om du missar den?
Garantin kan löpa ut utan att du hinner agera
Du riskerar att få stå för hela kostnaden själv
Det blir svårare att bevisa att felet inte beror på bruk eller slitage

✅ Vad bör du göra nu?
Kontrollera datum för godkänd slutbesiktning
Boka 2-årsbesiktning innan fristen går ut
Dokumentera alla problem som dykt upp
Kontakta en oberoende besiktningsman

Detta är sista chansen att använda garantin innan du blir ansvarig för allt själv.
Ta den – och låt oss hjälpa dig granska din installation på ett tryggt, opartiskt och effektivt sätt.
 

VVS-besiktning är inte samma sak som egenkontroll
Så skyddar du föreningens ansvar när bygget är klart


När en VVS-installation är färdig säger entreprenören ofta:
"Vi har gjort vår egenkontroll – allt är klart."
Men för dig som beställare, BRF eller fastighetsägare är det inte tillräckligt.
En VVS-besiktning av en oberoende besiktningsman är något helt annat – och den ger dig juridiskt skydd, teknisk trygghet och garantiunderlag.


 Varför egenkontroller inte räcker:
De är inte opartiska – samma part som utfört arbetet kontrollerar det
De fokuserar sällan på helhet, dokumentation och långsiktig funktion
De ger dig inget oberoende protokoll att använda vid garanti eller tvist
Många egenkontroller är slarvigt ifyllda eller saknas helt vid överlämning

✅ Vad en VVS-besiktning ger dig:
Opartisk kontroll av hela installationen
Identifiering av dolda risker (lutningar, flöden, ljud, tryck)
Bedömning av systemets funktion i verklig drift
Protokoll som kan användas för garantier, tvister och försäkring
Trygghet inför slutbetalning eller godkännande

 När ska du boka VVS-besiktning?
Direkt efter färdigställande (slutbesiktning)
Innan garantitid löper ut (t.ex. 2-årsbesiktning enligt ABT 06)
Vid tecken på fel som entreprenören inte vill ta ansvar för

 Slutsats:
Att en entreprenör säger “det ser bra ut” räcker inte.
Ditt ansvar som beställare kräver att en oberoende part verifierar det.
Låt inte egenkontrollen bli den svagaste länken i ett annars starkt byggprojekt.
 

VVS-besiktning skyddar både komfort och ekonomi
När rören brister, är det ofta dokumentationen som saknades först
Hej,
Rören i väggen syns inte – förrän något går fel. Läckage, dålig värmespridning eller felaktigt avlopp kan bli kostsamma problem om de inte upptäcks i tid.
En VVS-besiktning är därför en trygg investering, inte bara ett tekniskt moment.

 Vad kontrolleras vid en VVS-besiktning?
Rördragningens utförande – korrekt lutning, fixering, isolering
Funktion av ventiler, blandare, avlopp och värmesystem
Eventuella läckage, missljud eller driftstörningar
Trycktest, flöde och dokumentation (ritningar, driftinstruktioner)
Överensstämmelse med AMA, byggnormer och avtalskrav

 När bör du boka VVS-besiktning?
✅ Vid färdigställande av en ny- eller ombyggnation
✅ Innan garantitiden går ut (ex. 2-årsbesiktning enligt ABT 06)
✅ Vid misstanke om brister – lukt, dåligt flöde, ojämn värme
✅ Inför överlåtelse av fastighet eller stambyte

 Vanliga fel vi upptäcker:
Felaktig lutning på avloppsrör → ökad risk för stopp
Värmesystem utan injustering → ojämn komfort
Saknade backventiler → risk för förorening
Felaktig koppling mellan kall- och varmvatten → scald risk
Ofullständig dokumentation → svårt att underhålla eller reklamera

 Vem bör göra besiktningen?
En oberoende besiktningsman med erfarenhet inom VVS och entreprenadjuridik. Inte samma aktör som installerat – för att säkerställa en objektiv granskning.

Sammanfattning
VVS-systemet är fastighetens mest kritiska tekniska system – men det är också det som lättast förbises. En oberoende besiktning minskar risken för fel, förlängda garantier och oväntade kostnader.
 

Tillgänglig lek för alla barn
Hur du skapar en lekplats där ingen lämnas utanför
Hej,
En säker lekplats är inte bara fri från vassa kanter och klämrisk – den ska också vara tillgänglig för alla barn, oavsett fysiska eller kognitiva förutsättningar.
Tyvärr är många lekplatser idag otrygga eller otillgängliga för barn med funktionsnedsättning. Det går att förändra – med rätt planering och förståelse.

 Vad innebär tillgänglig lekplats?
En tillgänglig lekplats erbjuder:
Möjlighet till självständig eller assisterad lek
Redskap som inte kräver full balans, styrka eller finmotorik
Ramper, ledstänger och breda passager
Taktil och visuell vägledning – färgkontraster och tydlig orientering
Jämna underlag för rullstol eller barnvagn

 Vanliga brister vi ser:
Trappor utan alternativ väg
För smala öppningar mellan lekredskap
Gungor, karuseller eller sandlådor utan tillgång för rullstol
Lekytor utan skydd mot fall för barn med nedsatt balans

✅ Vad säger standarden (SS-EN 1176-1 + SIS CEN/TR 16467)?
Redskap ska utformas så att barn kan röra sig fritt utan att behöva tänka på varje steg
Riskerna ska stå i relation till barnets förmåga, inte ålder
Tillgänglig lek är en del av säkerhetsbedömningen, inte ett extra tillval

 Checklista för tillgänglig lekplats:
Finns minst ett tillgängligt lekredskap?
Kan barn med begränsad rörlighet ta sig till och från platsen?
Finns ytor för gemensam lek, inte bara "särlösningar"?
Är informationen och utformningen tydlig även för barn med kognitiva utmaningar?

 Varför det spelar roll:
När vi skapar lek för alla – bygger vi gemenskap, förståelse och trygghet. Det handlar inte om att ta bort utmaningar, utan om att skapa möjlighet till lek på olika sätt.
 

Underlaget räddar liv
Vad du behöver veta om fallhöjd, ytor och säkerhet
Hej,
Det är lätt att tro att en lekplats med gungor och rutschkanor automatiskt är säker – men det som inte syns är ofta det som skyddar mest: underlaget.
Enligt SS-EN 1177 ska alla underlag dimensioneras efter något som kallas kritisk fallhöjd – den maximala höjd från vilken ett barn kan falla utan att riskera allvarlig huvudskada.

Vad säger standarden?
Underlaget ska testas enligt HIC-värdet (Head Injury Criterion)
Resultatet avgör den kritiska fallhöjd som får inte överskridas
Underlaget måste behålla sin stötdämpande förmåga över tid – även efter regn, sättningar och vinter

Vanliga brister vid besiktning:
För tunna lager av bark, sand eller grus
Gummiplattor direkt på asfalt eller betong
Fallzoner med kantsten, rötter eller fundament
Underlag som inte täcker hela rörelseområdet

Checklista för egenkontroll:
Finns det dokumentation som visar testad fallhöjd?
Matchar underlaget redskapets höjd?
Känns ytan stum, hård eller ojämn?
Finns det något vasst eller hårt i fallzonen?

Vem ansvarar för detta?
Som fastighetsägare, BRF eller förvaltare är du ytterst ansvarig – oavsett vem som installerat redskapen.
Utan rätt underlag riskerar du både skador och juridiskt ansvar vid en olycka.

Barnens säkerhet börjar vid marknivå.
Det är där vi fångar dem när allt annat sviktar – bokstavligen.
Genom att kontrollera, testa och följa upp underlaget visar du att du tar säkerheten på allvar.
 

Dagens insikt: Klämskydd på lekplatsen
Osynliga risker som kan skada små fingrar och stort ansvar
Hej,
Gungor, vippor och karuseller – rörliga delar är ofta de mest populära på en lekplats. Men de innebär också en ökad risk för klämskador, fastklämda kläder eller skador på fingrar och leder.
SS-EN 1176-1 ställer tydliga krav för att minimera dessa risker – men följs de i praktiken?

 Vanliga brister vi hittar vid besiktning:
Glapp mellan rörliga och fasta delar
Kättinglänkar utan skydd – fingrar kan fastna
Saknade eller trasiga klämskydd på gungfästen
Rörliga delar som nuddar marken (under 400 mm friyta)

✅ Checklista för egen tillsyn:
Kan en barnhand fastna i någon öppning?
Finns rep, fjädrar eller snurrdelar som överlappar varandra?
Ser du vassa kanter, glapp eller utskjutande delar?
Rör sig något på ett “slappt” eller oförutsägbart sätt?

Vad säger standarden?
Enligt SS-EN 1176 ska:
Inga klämrisker finnas där rörliga möter fasta delar
Öppningar testas med särskilda provkroppar
Eftergivliga delar (t.ex. rep) inte skapa oavsiktliga öppningar
Rörliga delar inte slå i marken – minst 400 mm fritt krävs

️ Vad gör man om man hittar fel?
Anmäl till förvaltare eller styrelse
Spärra av vid akuta risker
Beställ en oberoende besiktning för teknisk bedömning
Följ upp med återbesiktning efter åtgärd

Lek ska vara trygg – även i rörelse.
Med rätt klämskydd, god tillsyn och besiktning kan ni undvika onödiga skador – och visa att ni tar ansvar för barnens säkerhet.
 

En lekplats ska vara en plats för glädje, rörelse och utveckling – men det är också en miljö där felaktigt underhåll eller osynliga risker kan leda till allvarliga olyckor.

Vi får ofta frågor från bostadsrättsföreningar och förvaltare som undrar: “Hur vet vi om vår lekplats uppfyller kraven?”

Här är vad du behöver veta:



De tre viktigaste frågorna att ställa:

Är fallunderlaget intakt och rätt dimensionerat?
Ett vanligt misstag är att gummiplattor eller bark har sjunkit eller slitits bort. Då dämpar de inte längre fall.
Finns det lösa delar, sprickor eller rost?
Även små defekter kan skapa vassa kanter, klämrisk eller ökad olycksrisk vid belastning.
Har vi dokumentation på senaste besiktning?
En årlig oberoende besiktning enligt SS-EN 1176-1 är inte bara god praxis – det är ofta ett krav för att uppfylla ansvaret som fastighetsägare.




Checklista för egenkontroll:

Trampa runt i sand, bark eller på plattor – känns det stumt eller halt?
Se över skruvar, kedjor och gångjärn – sitter allt fast?
Titta under och bakom – där gömmer sig ofta skador eller farliga föremål
Saknas det skyltar eller kontaktuppgifter? Lägg till!




Vad gör man vid brister?

✅ Anmäl direkt till teknisk förvaltning eller styrelse
✅ Spärra av vid allvarlig risk
✅ Kontakta en oberoende besiktningsman för bedömning och protokoll



En trygg lekplats är inte en slump – den är ett resultat av struktur, ansvar och återkommande kontroll.

Besiktningsutlåtande – hur tolkar du anmärkningarna?

Från “anmärkning” till ansvar – en praktisk genomgång

När en entreprenadbesiktning är genomförd får du ett besiktningsprotokoll. Det kan vara flera sidor långt, fyllt med tekniska termer, klassificeringar och hänvisningar.

Men vad betyder det egentligen?
Och viktigast av allt: vad måste du som beställare göra efteråt?
Här går vi igenom hur du tolkar protokollet – och undviker vanliga misstag.
Vad är ett besiktningsprotokoll?

Ett besiktningsprotokoll är det juridiska dokumentet som sammanfattar resultatet av en besiktning enligt AB 04 eller ABT 06.

Det skrivs av en oberoende besiktningsman och visar:
Om entreprenaden godkänts eller inte
Vilka fel och brister som noterats
Vem som ansvarar för vad
Vilka åtgärder som krävs – och när
Protokollet kan omfatta slutbesiktning, garantibesiktning eller särskild besiktning.

Vanliga typer av anmärkningar
 Fel – Allvarligt avvikande från kontrakt, norm eller funktion. Måste åtgärdas.
 Brister – Mindre avvikelser, ofta acceptabla under garantitid, men kan behöva åtgärd.
 Noteringar – Kommentarer om förhållanden som inte är fel, men värda att följa upp.
 Ej färdigställt – Delar av entreprenaden som inte är slutförda vid besiktningstillfället.
 Ej bedömt – Saknas tillgång, mätdata eller funktion vid tillfället. Kräver ofta återbesiktning.

Vem ansvarar för vad?
Entreprenören ansvarar för:
Att åtgärda godkända fel inom angiven tid
Att kommunicera tidsplan för avhjälpande
Att på egen bekostnad rätta till brister

Beställaren (du) ansvarar för:
Att dokumentera och följa upp fel
Att kontrollera att brister verkligen åtgärdas
Att spara protokollet som juridiskt underlag
Så tolkar du protokollet steg för steg
Läs sammanfattningen först – Godkänd eller ej?
Gå igenom varje anmärkning – Vad är fel, vem ansvarar?
Se över tidsfrister – När ska saker vara åtgärdade?

Markera sådant som kräver uppföljning – Notera vad du behöver återkontrollera
Spara och dela – Skicka till styrelse, entreprenör och teknisk förvaltare

Slutsats
Ett besiktningsprotokoll är inte bara en rapport – det är ett juridiskt verktyg för att säkerställa att du får det du betalat för. Genom att tolka det korrekt tar du kontroll över processen och skyddar din investering.

Dolda fel efter besiktning – vad händer om något upptäcks senare?


Skydd, ansvar och åtgärder när felen dyker upp efter godkänd entreprenad

Det händer ibland: en entreprenad är godkänd, besiktningen är genomförd – men några månader senare dyker det upp ett problem. En fuktskada, ett avloppsläckage, en ventil som aldrig fungerat korrekt.

Det är det som kallas ”dolt fel” – och det är inte alltid enkelt att veta vad du har rätt till, eller vem som bär ansvaret.




Vad är ett dolt fel?


Ett dolt fel är ett fel som:

Inte kunde upptäckas vid besiktningen, trots noggrann kontroll
Inte är orsakat av slitage eller användning
Har funnits där sedan entreprenaden utfördes
Påverkar funktion eller säkerhet och kräver åtgärd





Exempel på dolda fel


Felmonterade tätskikt som börjar läcka efter 1 år
Isolering som saknas inuti vägg trots godkänd yta
Felaktiga kopplingar bakom installationsvägg
Luft i värmesystem som inte märktes förrän vintern kom





Vad säger juridiken?


Enligt AB 04 / ABT 06 har entreprenören ansvar för fel som fanns vid godkännandet men som inte kunde upptäckas vid besiktningen. Det innebär:

✅ Felet kan anmälas som dolt fel
✅ Entreprenören kan bli skyldig att avhjälpa felet utan kostnad
✅ Tiden för reklamation är normalt 10 år efter entreprenadens godkännande

Men: du som beställare måste bevisa att felet inte har uppstått efteråt – och att det är ett faktiskt dolt fel.




Vad ska du göra om du misstänker ett dolt fel?


Dokumentera problemet direkt – foto, ljud, film
Kontakta besiktningsmannen om det är samma person som vid slutbesiktning
Reklamera skriftligt till entreprenören – gärna med sakkunnig bedömning
Låt en oberoende tekniker inspektera för att styrka ärendet





Slutsats


Dolda fel är en gråzon mellan teknik och juridik – men det betyder inte att du står utan skydd.
Med rätt dokumentation, tydlig kommunikation och hjälp av en oberoende besiktningsman kan du få felen rättade utan onödiga kostnader eller konflikter

Slutbesiktning vs. Garantibesiktning – vad är skillnaden?

En praktisk guide för BRF, fastighetsägare och projektledare
När ett byggprojekt närmar sig färdigställande hör man ofta två termer: slutbesiktning och garantibesiktning. Båda är viktiga – men fyller helt olika funktioner.

Att förstå skillnaden hjälper dig som beställare, projektledare eller styrelsemedlem att ta rätt beslut och skydda både ekonomin och funktionaliteten i projektet.

Vad är en slutbesiktning?
När? Vid färdigställandet av entreprenaden
Syfte? Att avgöra om arbetet är korrekt utfört enligt avtal och handlingar
Vem utför? En oberoende besiktningsman, oftast utsedd av beställaren

Under en slutbesiktning kontrolleras bland annat:
Att alla kontrakterade delar är färdiga
Att kvaliteten uppfyller förväntningarna
Att fel och brister dokumenteras och klassificeras
Att entreprenören får ett "godkännande" eller inte
✅ Resultat: Antingen godkänns entreprenaden, eller så måste brister åtgärdas innan godkännande kan ske.

Vad är en garantibesiktning?
När? Normalt 2 år efter godkänd slutbesiktning
Syfte? Att upptäcka fel som visat sig under garantitiden
Vem utför? Oftast samma besiktningsman som vid slutbesiktning

Vid garantibesiktning kontrolleras:
Funktionsfel, materialfel eller dolda fel som uppstått
Tidigare noterade brister som inte åtgärdats korrekt
Nya skador som kan härledas till entreprenaden
✅ Resultat: Fel som omfattas av garantin ska åtgärdas kostnadsfritt av entreprenören.

Varför är båda viktiga?
 Slutbesiktningen skyddar dig mot att ta emot ett ofärdigt eller felaktigt projekt.
 Garantibesiktningen säkerställer att allt fortfarande fungerar – och att du inte står för kostnaderna.

Vad är en VVS-besiktning – och varför är den avgörande för din fastighet?

Trygghet, funktion och ekonomi börjar i rören.

VVS-systemet är fastighetens blodomlopp – det levererar vatten, avleder avlopp, hanterar värme och ventilation. Trots det sker många renoveringar och nybyggnationer utan att VVS-anläggningen kontrolleras av en oberoende besiktningsperson.

En professionell VVS-besiktning kan förebygga stora skador, identifiera fel innan garantin går ut – och säkerställa att allt fungerar som det ska.

Vad ingår i en VVS-besiktning?
En VVS-besiktning omfattar oftast:
Kontroll av installationer (vatten, avlopp, värme, ventilation)
Genomgång av ritningar, drift- och underhållsdokumentation
Visuell inspektion av synliga ledningar, armaturer och komponenter
Kontroll av tryck, flöden, injustering och märkning

Bedömning av materialval, fästen, täthet, lutningar och tillgänglighet
Vid nyproduktion eller ROT-projekt ingår även kontroll av:
Överlämningsdokumentation
Funktionsprovning
Kontroll av entreprenörens egenkontroller

När ska du boka en VVS-besiktning?
✅ Vid färdigställande av nyinstallationer
✅ Innan garantitid går ut (2-årsbesiktning)
✅ Vid misstanke om fel, fukt eller läckage
✅ Inför överlåtelse av fastighet
✅ Vid större renoveringar eller stambyten

Vanliga fel som upptäcks
Fel lutning på avloppsrör
Otäta eller dåligt monterade kopplingar
Ventiler och backventiler som inte fungerar
Värmesystem som inte är injusterade
Felaktig eller bristfällig dokumentation

Vem får göra en VVS-besiktning?
En VVS-besiktning bör utföras av en opartisk och certifierad besiktningsperson med teknisk kompetens inom rörsystem, värme och VA. Personen ska vara fristående från entreprenören för att kunna ge en objektiv bedömning.

Sammanfattning
En korrekt utförd VVS-besiktning är en investering i trygghet, funktion och framtida ekonomi. Den hjälper dig undvika framtida kostsamma fel, skyddar garantier och ser till att installationen uppfyller både avtal och gällande normer.

Så gör du en egenkontroll av lekplatsen – steg för steg för BRF och fastighetsägare
Enkla kontroller som förebygger olyckor och stärker ansvaret

Du behöver inte vara besiktningsman för att bidra till en säker lekplats.
Som bostadsrättsförening eller fastighetsägare kan du med enkla medel utföra en egenkontroll som fångar upp faror i tid och visar att du tar ditt ansvar.
Här är hur du gör – steg för steg.

Steg 1: Gå runt hela lekplatsen
Gå systematiskt från redskap till redskap.
Ta med en checklista (vi kan hjälpa dig med mall!) och notera:
Synliga skador (sprickor, trasiga delar, rost)
Löst skräp, glas, vassa föremål
Trasiga kedjor, lösa bultar eller onormala rörelser
Klämskydd som saknas eller sitter löst
Titta både ovanifrån och ner i marken.

Steg 2: Kontrollera fallunderlaget
⚠️ Är det tillräckligt tjockt? Har det satt sig?
Trampa runt och känn efter: sviktar det, eller är det hårt?
Finns rötter, kantsten eller föremål i fallzonen?
Kontrollera att det täcker hela säkerhetsområdet runt redskapet
Underlaget är ofta det som skyddar bäst – om det är i skick.

Steg 3: Kontrollera skyltar, tillträde och omgivning
Se till att:
Eventuell information om ålder, regler eller kontakt finns synlig
Lekplatsen är tillgänglig för barnvagn och rullstol
Inga grenar, elskåp eller farliga objekt finns nära lekytan
Ingångar är tydliga och fria från hinder

Steg 4: Dokumentera med bilder
Ta bilder på:
Skador eller avvikelser
Redskap som behöver uppföljning
Fallunderlagets skick
Helhetsvy som referens till nästa kontroll
Spara bilder och noteringar digitalt – gärna i en mapp för varje månad.
Steg 5: Åtgärda eller vidarebefordra
️ Allvarliga brister bör åtgärdas omedelbart eller spärras av.
Tveksamheter bör anmälas till professionell besiktningsman för bedömning.
Enkla åtgärder – som att plocka skräp eller spänna en bult – kan ofta göras direkt.

Sammanfattning
En enkel egenkontroll:
✅ Tar 15–30 minuter
✅ Kan förebygga skador
✅ Visar på aktivt ansvarstagande
✅ Hjälper till inför årlig besiktning
Det handlar inte om att ersätta experten – utan om att skapa trygghet mellan besiktningstillfällena.

De tre nivåerna av lekplatsbesiktning – så ofta och så noggrant bör du kontrollera
Visuell – Funktionell – Årlig huvudbesiktning enligt SS-EN 1176-7

En säker lekplats kräver inte bara rätt utrustning – den kräver också rätt kontroller med rätt intervall. Det är först när tillsyn och underhåll sker kontinuerligt som säkerheten verkligen fungerar i praktiken.

Standard SS-EN 1176-7 beskriver tydligt att lekplatser bör kontrolleras i tre nivåer, där varje nivå har sin funktion och sitt syfte.
1. Visuell tillsyn – upptäck det akuta

 Dagligen eller flera gånger per vecka
Detta är den mest frekventa kontrollen, och kan göras av vaktmästare, förvaltare eller annan utbildad person. Syftet är att upptäcka:
Trasiga eller vandaliserade delar
Glas, skräp, lösa föremål
Eldskador eller sabotage
Avvikelser som syns med blotta ögat
✅ En snabb runda kan förebygga allvarliga olyckor – men måste dokumenteras.

2. Funktionskontroll – kontrollera slitaget
 En gång per månad till kvartalsvis
Detta är en mer teknisk kontroll där man:
Testar rörliga delar (t.ex. gungor, fjädrar, karuseller)
Kontrollmäter infästningar och konstruktion
Bedömer slitage, materialskador och underlagets status
Jämför med underhållsplan och tillverkarens anvisningar
✅ Denna kontroll kräver vana, teknisk förståelse och tydlig dokumentation.

3. Årlig huvudbesiktning – granskning av helheten
 Minst en gång per år
Den årliga besiktningen ska utföras av en oberoende sakkunnig med kompetens enligt SS-EN 1176. Den omfattar:
Alla säkerhetsfunktioner
Överensstämmelse med standard
Kontroll av fallzoner, CE-märkning och dokumentation
Kontroll av helhetsrisker – t.ex. nya hinder, markförändringar, felaktiga kompletteringar
✅ Resultatet blir ett protokoll som visar att du som fastighetsägare tar ditt ansvar – och som skyddar dig vid en eventuell incident.
 

Sabotage, vandalism och slitage – dolda risker på lekplatsen

Så upptäcker du farorna i tid och undviker olyckor och ansvar
En lekplats är en öppen och offentlig plats – det är dess styrka, men också en potentiell svaghet. Trots att alla vill barns bästa förekommer sabotage, vandalism och naturligt slitage – och det kan få livsfarliga konsekvenser om det inte upptäcks i tid.
För fastighetsägare, föreningar och kommuner är det avgörande att ha rutiner och kompetens för att kontrollera utrustningen regelbundet – inte bara för att uppfylla lagen, utan för att skydda liv.

De vanligaste typerna av skador vi ser:
 Sabotage
Bultar som skruvats loss eller tagits bort
Stenar eller glas utplacerade i sandlådor eller rutschkanor
Medvetet avklippta rep eller släppta muttrar
️ Vandalism
Brända ytor (t.ex. plast eller rep som smälts)
Klotter som döljer instruktioner eller skyltar
Förvrängda delar genom våld eller fordonspåverkan
️ Slitage
Kedjor, infästningar och svängdelar som slitits ut
Fallunderlag som sjunkit ihop eller ruttnat
Rost, UV-skador eller sprickor i plast och trä

Hur upptäcker du dessa risker i tid?
✅ Inför regelbunden visuell tillsyn – helst dagligen eller flera gånger i veckan
✅ Utbilda den som kontrollerar vad som är normalt – och vad som är farligt
✅ Dokumentera varje runda med checklista eller foto
✅ Låt barn och föräldrar veta hur de rapporterar avvikelser
✅ Planera in funktionstest och årlig huvudbesiktning
Vad säger standarden?

SS-EN 1176-1 och SS-EN 1176-7 (skötsel och underhåll) ställer tydliga krav på:
Rutiner för att upptäcka sabotage
Åtgärdande av farliga fel omedelbart
Dokumentation av tillsyn och underhållsarbete
Utan dokumentation saknas inte bara trygghet – utan också bevis vid olycka.

Slutsats
Sabotage och slitage på lekplatser är inte bara en teknisk fråga – det är en samhällsfråga, en säkerhetsfråga och ett ansvar. Med rätt rutiner, rätt kompetens och rätt kontrollmetoder kan du upptäcka farorna innan någon skadar sig – eller innan du som ansvarig får ta konsekvenserna.

Så planerar du en säker lekplats – från idé till trygg verklighet
En komplett checklista enligt SS-EN 1176 och bästa praxis
Att skapa en lekplats handlar om mer än att köpa in lekredskap och placera dem på en yta. En säker lekplats kräver planering, standardkunskap och helhetstänk – från första skiss till långsiktigt underhåll.

Här är vad du som fastighetsägare, kommun eller BRF bör tänka på för att skapa en trygg, hållbar och rolig lekplats.

1. Utgå från användarna – vilka barn ska leka här?
Innan du väljer redskap, tänk på:
Åldersgrupper (2–5 år, 5–12 år, blandat?)
Tillgänglighet för barn med funktionsnedsättning
Behov av vila, skugga, föräldraytor och trygg passage
En bra lekplats främjar utveckling, interaktion och rörelse – men utan att skapa onödiga risker.

2. Följ standarderna – SS-EN 1176-serien
Den europeiska standarden SS-EN 1176 ger vägledning om:
Fallskydd och fria fallzoner
Klämskydd, stabilitet och användarsäkerhet
Materialval, hållbarhet och installationskrav
Underhåll och dokumentationsrutiner
Välj endast redskap som är provade och dokumenterade enligt standarden – helst med CE-intyg och underhållsanvisning.

3. Planera ytan – mark, rörelse och säkerhetszoner
Inget redskap är säkert om det placeras fel.
Räkna ut fria fallzoner för varje enhet
Undvik kollision mellan rörelsezoner (ex. gungor och rutschbanor)
Välj rätt underlag (sand, gummi, bark) med rätt stötdämpning
Se till att regnvatten rinner av och inte samlas

4. Tänk på placering och omgivning
Undvik lek nära vägar, elskåp eller vatten
Säkra tillträdet – även för barnvagnar, rullstol och räddningstjänst
Lägg till skyltar, belysning och sittplatser för trygghet och överblick

5. Planera för framtiden – underhåll och tillsyn
Upprätta en underhållsplan redan vid anläggning
Se till att alla kontroller (visuell, funktion, årlig besiktning) dokumenteras
Välj material och konstruktion som är lätta att inspektera och reparera
Låt utbildad besiktningsperson kontrollera säkerheten innan lekplatsen öppnas

Slutsats
En lekplats ska vara rolig – men också trygg. Genom att planera med barnets säkerhet som utgångspunkt och följa gällande standarder, bygger du inte bara lek, utan också förtroende och ansvar.

CE-märkning och leverantörsansvar – din säkerhetsgaranti på lekplats och utegym
Vad du måste kräva som beställare enligt SS-EN 1176 och SS-EN 16630

När du installerar lekredskap eller utegym är det lätt att fokusera på design, färg och funktion. Men bakom varje säker anläggning ligger en viktig juridisk och teknisk grund: CE-märkning och tillverkarens ansvar.
Utan korrekt märkning och dokumentation riskerar du inte bara felaktig funktion – du riskerar rättsliga konsekvenser vid olyckor.

Vad innebär CE-märkning?
CE-märkningen visar att produkten:
Uppfyller gällande EU-direktiv och harmoniserade standarder
Har genomgått lämpliga provningar och tekniska bedömningar
Har tillhörande dokumentation (t.ex. bruksanvisning, riskanalys, ritningar)
För lekredskap gäller främst SS-EN 1176-serien. För utegym gäller SS-EN 16630.
OBS: Alla redskap omfattas inte av tvingande CE-märkning, men tillverkaren måste kunna visa överensstämmelse med standard.

Vad ska leverantören tillhandahålla?
Som beställare bör du kräva:
Intyg om överensstämmelse med SS-EN 1176 eller 16630
Riskanalys och produktbeskrivning
Monteringsanvisningar och skötselråd
Underhållsinstruktioner
Garantitider och ansvarsfördelning
Detta är särskilt viktigt vid nyanläggning, men också vid kompletteringar eller reparationer.

Vanliga brister vi stöter på
Lekredskap utan märkning eller med hemmasnickrad lösning
Brist på dokumentation – “tillverkaren har gått i konkurs”
CE-märkning som gäller annan standard (t.ex. för inomhusbruk)
Utegym från tredjepartsleverantörer utan svenskanpassade anvisningar

Ditt ansvar som beställare eller förvaltare
Som fastighetsägare, kommun eller förening är du ytterst ansvarig för att det som installeras uppfyller gällande krav – även om du anlitat entreprenör eller köpt färdigt paket.
Ingen CE-märkning? Då bör du inte ta emot leveransen.
Ingen dokumentation? Då kan du inte sköta tillsyn eller visa att utrustningen är säker.

Slutsats
CE-märkning och korrekt leverantörsdokumentation är inte ett administrativt krav – det är en del av lekens och träningens säkerhet. När du vet vad du ska kräva, kan du också skydda de som använder anläggningen – och dig själv.

Utegym enligt SS-EN 16630 – säkerhet och tillsyn för vuxna utomhusträningsytor
Hur du som fastighetsägare minskar risker och ökar trygghet
Utegym är ett populärt inslag i moderna bostadsområden, parker och skolmiljöer – men många glömmer att dessa träningsredskap omfattas av en egen standard: SS-EN 16630:2015.

Till skillnad från lekredskap är utegym avsedda för personer över 14 år, men kraven på säkerhet, underhåll och installation är minst lika viktiga.

Vad omfattar standarden?
SS-EN 16630 anger krav på:
Konstruktion, stabilitet och material
Riskreducering av klämskador, fall och fastklämning
Ytor och zoner runt utrustningen
Användarinformation, skyltning och tillgänglighet
Målet är att skapa säkra, hållbara och lättförståeliga träningsmiljöer där motionärer inte utsätts för onödiga risker.

Vanliga brister vid utegym
Vid besiktning av utegym upptäcker vi ofta:
Ingen dokumentation om vilken standard som följs
Brist på instruktioner vid redskapen
Hala ytor, särskilt på vintern eller vid regn
För korta säkerhetsavstånd mellan redskap
Trasiga delar som inte rapporterats p.g.a. avsaknad av tillsynsrutin
Underhåll och kontroll

Precis som lekplatser kräver utegym:
Visuell tillsyn – upptäcka skador, skräp eller sabotage
Funktionskontroll – kolla infästningar, rörelse och slitdelar
Årlig huvudbesiktning – utförd av oberoende sakkunnig
All kontroll bör dokumenteras – det skyddar både användare och ansvarig fastighetsägare vid eventuell incident.

Så skyddar du användarna – och dig själv
✅ Kontrollera att utegymmet är CE-märkt enligt SS-EN 16630
✅ Se till att fallunderlaget är halksäkert och utan hinder
✅ Sätt upp tydliga skyltar om målgrupp, användning och ansvar
✅ Låt utföra regelbunden besiktning och åtgärda direkt

Slutsats
Utegym är en fantastisk tillgång – men bara när de är säkra, kontrollerade och korrekt dokumenterade. Att följa SS-EN 16630 är inte bara en fråga om teknik – det är en fråga om ansvar.

Fria fallzoner och säkerhetsavstånd – osynliga gränser som skyddar liv

Vad varje fastighetsägare och BRF bör känna till
När ett barn faller från ett lekredskap är det inte bara stötdämpande underlag som räknas – det är även hur stort området runt redskapet är. Det kallas för den fria fallzonen eller “säkerhetszon” – och den är avgörande för att minska risken för skador.

Enligt standard SS-EN 1176-1 måste varje lekredskap ha en korrekt utformad fallzon, baserad på hur högt och hur redskapet rör sig.

Vad är en fri fallzon?
Det är ytan runt ett lekredskap där inget annat får placeras – varken andra lekredskap, kantsten, stolpar, bänkar eller träd. Om ett barn ramlar eller slungas ut från redskapet ska denna yta vara obehindrad och dämpad.
Fallzonens storlek avgörs av:
Redskapets fria fallhöjd
Om rörelsen är passiv (t.ex. klätternät) eller aktiv (t.ex. gungor, linbanor)
Redskapets svängradie eller längd på rörelse

Exempel på minimikrav
Gungor: minst 2 × upphängningshöjden i gungans riktning
Klätterställning: minst 1,5 meter friyta åt alla håll
Rutschbanor: måste ha fri plats i utgångszonen där barnet landar
Vanliga fel vid besiktning
Bänkar, stenar eller papperskorgar inom fallzonen
Redskap som placerats för nära varandra
Kantavgränsningar som skapar snubbelrisk eller hård yta vid fall
Utegymredskap som installerats på lekytor utan tillräcklig rörelsefrihet

Så kontrollerar du fallzoner
✅ Mät avstånd till närmaste fasta föremål från varje sida
✅ Kontrollera redskapets dokumentation för fallhöjd och radie
✅ Använd mallar enligt SS-EN 1176 bilagor eller låt en sakkunnig bedöma

Slutsats
Fallzoner är osynliga men livsviktiga. De ska respekteras, planeras in och underhållas – inte bara vid nyinstallation, utan även när lekplatsen förändras över tid.
Att förstå och upprätthålla korrekta säkerhetsavstånd är en investering i barns trygghet – och i att undvika ansvar som fastighetsägare.

Underhåll och dokumentation – grunden för en säker lekplats

Vad säger standarden om ansvar och rutiner?
Att anlägga en lekplats är en investering – men det är det löpande underhållet och den korrekta dokumentationen som avgör om den förblir trygg över tid.
Enligt SS-EN 1176-1 krävs att lekplatsens utrustning regelbundet besiktigas, underhålls och att detta kan dokumenteras och följas upp. Detta är inte bara en teknisk fråga – det är en juridisk skyldighet för fastighetsägare, föreningar och kommuner.

Tre typer av kontroller som krävs
Visuell tillsyn (daglig/veckovis):
Kontroll av tydliga risker – t.ex. trasiga delar, skräp, vassa föremål, bränder eller vandalism.
Funktionskontroll (månatlig/kvartalsvis):
Kontroll av slitage, fastsättningar, rörliga delar, infästningar, och lekfunktionens säkerhet.
Årlig huvudbesiktning:
Genomförs av en oberoende sakkunnig och omfattar alla säkerhetsaspekter, inklusive fallzoner, struktur, materialslitage och överensstämmelse med standard.

Vanliga brister vi upptäcker
Lekutrustning utan underhållsjournal
Skruvar och bultar som lossnat eller rostat
Gungfästen med metall mot metall – risk för brott
Fallunderlag som satt sig eller luckrats upp
Tillsyn som sker informellt – utan dokumentation

Dokumentation du bör ha tillgänglig
För att uppfylla kraven och kunna visa på efterlevnad behöver du:
Kontrolljournal för visuell tillsyn och funktionskontroller
Protokoll från årlig huvudbesiktning
Plan för underhåll och åtgärder
Eventuellt CE-dokumentation eller tillverkarens säkerhetsdata

Vem är ansvarig?
Det yttersta ansvaret ligger på fastighetsägaren eller den som driver anläggningen – t.ex. en bostadsrättsförening eller kommun. Det är inte tillverkarens ansvar att se till att underhållet följs – det är ditt.

Slutsats
En trygg lekplats skapas inte bara genom säker design, utan genom kontinuerlig omsorg och ansvar. Rätt dokumentation visar att du tar säkerheten på allvar – och det kan vara avgörande vid en incident eller försäkringsfråga.

Tillgängliga lekplatser – säkerhet och lekglädje för alla barn
Enligt SS-EN 1176-1:2017, särskilt introduktion & punkt 4.2.9.5

En modern lekplats ska vara mer än bara säker – den ska vara tillgänglig för alla barn, oavsett fysisk eller kognitiv förmåga. Lek är en grundläggande rättighet, och det inkluderar barn med funktionsnedsättning.

Enligt SS-EN 1176-1 ska lekredskap utformas så att barn med olika behov kan delta i leken – säkert, självständigt och med glädje.

Vad innebär tillgänglig lek?
Tillgänglighet betyder inte att alla redskap passar alla barn. Det betyder att lekplatsen som helhet erbjuder meningsfull lek även för barn med begränsad rörlighet, synnedsättning eller andra funktionsvariationer.

Det kan handla om:
Ramper, handräcken och breda passageytor
Lekredskap som kan användas utan avancerad motorik
Tydlig kontrastmarkering och taktila ytor
Plats för assistans – t.ex. intill gungor eller snurrplattor

Vanliga tillgänglighetsbrister
Vid våra besiktningar ser vi ofta att goda intentioner saknar teknisk förankring:
Ramper utan halkskydd eller fel lutning
Låga redskap utan säker åtkomst
Brist på friyta för rullstol eller barnvagn
Lekytor som endast nås via trappsteg eller smala passager

Vad säger standarden?
SS-EN 1176-1 rekommenderar att:
Lek ska bygga på grundläggande färdigheter (ej krav på avancerad balans eller styrka)
Barn ska kunna ta sig till och från lekutrustning utan att ständigt fokusera på varje rörelse
Lekmiljön ska vara stimulerande, men inte begränsande

Checklista för tillgänglig lekplats
Finns det minst en väg till lekplatsen som är hård, jämn och bred?
Är det möjligt att nå minst ett lekredskap utan hjälp?
Kan barn och vuxna mötas, samverka och leka tillsammans på platsen?

Sammanfattning
Att skapa en tillgänglig lekplats handlar inte om att göra "speciella" ytor – det handlar om att inkludera fler i samma lek. När vi bygger för mångfald, bygger vi också för gemenskap, trygghet och glädje.

Skydd mot klämskador – så förhindrar du osynliga risker på lekplatsen
Enligt SS-EN 1176-1:2017, avsnitt 4.2.6–4.2.7

Lekredskap som gungor, karuseller och vippor tillhör de mest uppskattade inslagen på en lekplats – men också de mest riskfyllda. Där rörliga delar finns, finns också risk för klämskador och fastklämning.

Standard SS-EN 1176-1 ställer därför höga krav på hur dessa delar ska vara utformade och testade.

Varför är klämskydd så viktiga?
Barn är impulsiva och lekfulla. De undersöker med händer, fötter – till och med med kläder eller hår. Små öppningar mellan rörliga och fasta delar kan snabbt bli farliga fällor, om de inte är korrekt skyddade.
Vanliga skador vid brister inkluderar:
Klämda fingrar och tår
Fastklämning av kläder eller snören
Skador på huvud eller hals i trånga öppningar

Vad säger standarden?
SS-EN 1176-1 anger tydligt:
Inga klämrisker får förekomma där rörliga delar möter fasta delar
Öppningar får inte fånga in kropp, huvud, hals eller fingrar
Rep, fjädrar och flexibla delar får inte bilda farliga öppningar
Minst 400 mm säkerhetsavstånd till mark runt svängande delar
Vanliga fel vid besiktning
Trots kraven upptäcker vi ofta dessa brister:
För små mellanrum i kedjor och leder
Gungfästen utan skyddsbussningar
Karuseller med exponerade glapp eller tryckpunkter
Material som slitits och tappat sin funktion
Checklista för säker rörelse
Vid varje besiktning kontrollerar vi:
Kan något fastna? Fingrar, hår, kläder, snören?
Finns det testdata eller provkroppsanvändning enligt bilaga D?
Är rörelsezonerna fria från hinder och korrekt dimensionerade?
Sammanfattning
Klämskydd syns sällan – men de räddar ofta. En säker lekplats ska tåla att användas av ivriga barn i full fart utan att dölja osynliga faror. Genom att följa SS-EN 1176-1 och låta genomföra regelbunden besiktning, skapar vi trygga miljöer där barn kan leka fritt – utan att riskera att skadas.

Kritisk fallhöjd och stötdämpande underlag – barnets sista skyddszon
Enligt SS-EN 1177:2018
När greppet sviker, balansen rubbas och inget annat längre skyddar – då är det marken som avgör. Ett korrekt utformat stötdämpande underlag är den sista och kanske viktigaste delen i en säker lekplats.

Vad säger standarden SS-EN 1177?
Underlaget på en lekplats ska inte bara se mjukt ut – det ska vara testat och dokumenterat för att klara fall upp till en viss höjd, kallad kritisk fallhöjd. Det är den högsta höjd från vilken ett barn kan falla utan att riskera en allvarlig skallskada, enligt testmetoden HIC (Head Injury Criterion).

Vanliga fel vid besiktning
Trots att standarden är tydlig ser vi ofta allvarliga brister ute på plats:
För tunna lager av sand, grus eller bark
Gummiplattor lagda direkt på betong utan dämpning
Kantstenar, rötter eller fundament inom fallzonen
Underlag som satt sig eller slitits bort med tiden

Vad innebär detta för fastighetsägare, kommuner och BRF?
Ett felaktigt underlag kan få allvarliga juridiska och ekonomiska konsekvenser vid en olycka. Att säkerställa att underlaget är korrekt dämpat och fritt från hinder är därför en direkt investering i trygghet – för både barn och ansvariga.

Checklista för tryggt underlag:
Finns testintyg för underlagets kritiska fallhöjd?
Matchar underlagets prestanda lekredskapens fria fallhöjd?
Är materialet rätt för vårt klimat och har det underhållits?
Finns det hinder inom fallzonen?

Slutsats
Underlaget är kanske lekplatsens mest underskattade säkerhetsfunktion – men också dess mest livräddande. Genom att följa SS-EN 1177 och låta genomföra professionell besiktning kan ni känna er trygga med att barnen har bästa möjliga skydd – även när olyckan är framme.

Dagens säkerhetstips: Kritisk fallhöjd och underlag – barnets sista skyddszon

När allt annat brustit – grepp, balans, skydd – återstår bara en sak: marken.
Därför är stötdämpande underlag avgörande för att minska skador vid fall från lekredskap.

 Standardkrav:
Underlaget testas enligt HIC-värde (Head Injury Criterion).
Resultatet avgör den "kritiska fallhöjd" som inte får överskridas.
Ytan ska vara fri från hinder och rätt dimensionerad även efter sättningar.

 Vanliga fel:
För tunna lager av bark, grus eller sand.
Gummiplattor direkt på hårt underlag.
Osynliga risker som kantsten eller rötter.

✅ Besiktningspunkter:
Finns testintyg för underlagets HIC-värde?
Matchar underlaget redskapens fallhöjd?
Är hela fallzonen korrekt utformad?

Underlaget är ofta osynligt – men det är sista linjen i barnets säkerhet.

Dagens säkerhetstips: Skydd mot klämskador – rörliga delar på lekplatsen
(Standard: SS-EN 1176-1:2017, avsnitt 4.2.6–4.2.7)
Rörliga delar är ofta lekplatsens mest spännande funktioner – gungor, karuseller, vippor. Men de medför också allvarliga risker: klämskador på fingrar, hals, kläder eller hår.

Vad säger standarden?
Inga klämrisker mellan rörliga och fasta delar.
Öppningar får inte vara formade så att någon kan fastna.
Minst 400 mm säkerhetsutrymme till marken runt svängande redskap.
Inga överlappande rep/fjädrar som bildar oförutsägbara öppningar.

Vanliga brister:
Kedjelänkar eller sitsfästen utan skydd.
Åldrad utrustning som glappar.
Dålig stötupptagning eller glidande delar.

Besiktningscheck:
Kan något fastna (huvud, kropp, hår, kläder)?
Har du provat med provkroppar enligt bilaga D?
Är rörelsezonens fria utrymme korrekt utformat?

Lek ska vara säker även i rörelse. Klämskydd är osynliga tills olyckan är framme – men med rätt standard ser vi riskerna i tid.

Dagens säkerhetstips:

Tillgänglighet på lekplats – för alla barn
(Standard: SS-EN 1176-1:2017, särskilt introduktion & 4.2.9.5)
En säker lekplats är inte bara fri från skador – den är även tillgänglig för alla barn, oavsett förmåga. SS-EN 1176-1 lyfter vikten av inkluderande utformning, där barn med funktionsnedsättning också kan leka, utforska och utvecklas – säkert.

Vad säger standarden?

Tillgängliga redskap ska kräva grundläggande färdigheter, och inte tvinga barn att tänka på varje steg.
Öppningar, ramper och plattformar ska utformas så att barn kan röra sig fritt och tryggt.
Lekmiljön bör uppmuntra till samarbete, interaktion och lärande, inte skapa hinder.

Vanliga brister vid besiktning:
För smala öppningar för rullstol eller barnvagn.
Inga greppytor eller räcken där balans behövs.
Ogenomtänkta nivåskillnader och fallrisker som stoppar tillgänglig lek.

Checklista för tillgänglig lek:
Finns tydliga tillträdesvägar och ramper?
Har ni skydd mot fall även där barn har nedsatt balans?
Är lekfunktionen lika stimulerande för olika förmågor?

Att anpassa en lekplats för alla är inte att sänka säkerheten – det är att höja standarden.

Vanliga VVS-fel i badrum
4 misstag som orsakar läckage, lukt eller stopp – och hur du undviker dem
Hej,
Badrummet är den mest fuktkänsliga delen av en fastighet – och samtidigt den plats där flest VVS-installationer samverkar på liten yta.
Därför är det också där små misstag kan få stora och dyra konsekvenser.
Här är de 4 vanligaste felen vi ser vid besiktning – och hur du undviker dem:

 1. Fel lutning på avloppsrör
Avloppsledningar ska ha rätt lutning för att vattnet ska rinna bort – inte för snabbt, inte för långsamt.
Vanliga fel:
För lite lutning → stopp
För mycket lutning → slammet rinner inte med
Lutning åt fel håll (!)
✅ Tips: Be att få se lutningskraven på ritning och kontrollera vid installation.

 2. Felaktigt placerad golvbrunn
En golvbrunn ska vara:
I det lägsta punkten i rummet
Monterad i nivå med tätskikt
Lätt att nå och inte för nära väggen
Vanliga fel är golv som lutar bort från brunnen, eller brunnar som monterats snett – vilket leder till stående vatten och mögelrisk.
✅ Tips: Kräv funktionsprov av golvfall innan kakel sätts.

 3. Blandare och rör i yttervägg utan isolering
Det ser snyggt ut – men innebär frysrisk på vintern.
Det kan även orsaka kallras, kondens och energiförlust.
✅ Tips: Undvik rördragning i ytterväggar – eller isolera korrekt och dokumentera det.

 4. Dolda kopplingar bakom tätskikt
Inget fel är så allvarligt – eller så vanligt. Dolda skarvar eller kopplingar bakom kakel eller i vägg utan inspektionslucka är ett direkt brott mot gällande regler.
Resultat? Läckage som upptäcks först när skadan redan är skedd.
✅ Tips: Kräv rör-i-rör-system med dragbara ledningar eller synliga skarvar.

 Sammanfattning
Små misstag i badrummets rördragning kan leda till:
Fuktskador
Försäkringsproblem
Stambyte i förtid
Men med rätt krav, tydlig besiktning och dokumentation kan du förebygga problemen – redan innan kaklet är på plats.
 

Så läser du en VVS-ritning
5 punkter varje beställare bör förstå innan installationen startar
Hej,
Många BRF:er och fastighetsägare godkänner ritningar utan att riktigt förstå vad som står i dem. Resultatet? Felriktade rör, dåligt planerade avlopp, onödiga kostnader – eller att förväntningarna inte matchar verkligheten.
Här är en enkel genomgång av vad du som beställare bör kunna läsa ut från en VVS-ritning – innan installationen börjar.

 1. Systemtyper och färgkoder
Ritningen visar oftast flera system samtidigt: kallvatten, varmvatten, värme, avlopp, ventilation m.m.
 Kallvatten
 Varmvatten
 Cirkulationsledning
 Avlopp
 Ventilation eller dagvatten

 2. Ledningsdragning och nivåer
Se hur rören dras:
I golv, vägg eller tak?
Inne i schakt, synligt eller dolt?
På vilken höjd kommer installationen?
Detta påverkar åtkomst, service och utseende – särskilt i våtrum och trapphus.

 3. Placering av apparater och anslutningar
VVS-ritningar visar:
Vattenutkastare
Blandare och WC
Golvbrunnar
Pannor, radiatorer eller värmepumpar
Ventiler, filter och avstängningar
Kontrollera att placeringen fungerar praktiskt och estetiskt för din målgrupp – t.ex. boende, servicepersonal eller hyresgäster.

 4. Dimensioner och flöden
Alla ledningar är märkta med dimensioner – t.ex. 15, 22, 32 mm.
Större dimension betyder högre flöde eller huvudledning.
Det är viktigt att du ser:
Finns tillräcklig kapacitet för framtida behov?
Är rördimensionerna rätt för tryck, flöde och komfort?

 5. Material, montage och märkning
VVS-ritningen kan även innehålla information om:
Materialval (PEX, koppar, stål, PVC)
Isolering och montage
Hur systemet ska märkas och dokumenteras
Fråga efter legend/förklaring om du är osäker.

✔️ Sammanfattning
Du behöver inte vara ingenjör – men som beställare bör du förstå det grundläggande innehållet i en VVS-ritning.
Det hjälper dig:
Säkerställa funktion
Undvika missförstånd
Göra rätt val innan det är för sent
 

2-årsbesiktning av VVS – ta vara på garantin i tid
Det du inte upptäcker nu, får du betala för själv senare
Hej,
Många fastighetsägare och BRF:er glömmer bort att boka in den så viktiga 2-årsbesiktningen – och därmed förlorar de sin chans att få fel åtgärdade inom garantin.
Har du haft en ny- eller ombyggnation med VVS-arbeten de senaste 24 månaderna? Då är det hög tid att agera.

 Vad är en 2-årsbesiktning?
Det är en garantibesiktning som ska göras inom två år från godkänd slutbesiktning, enligt standardavtalen AB 04 eller ABT 06. Syftet är att:
Upptäcka fel som visat sig under garantitiden
Bedöma funktion, täthet, komfort och drift
Säkerställa att brister åtgärdas på entreprenörens bekostnad

️ Vad kontrolleras vid en 2-årsbesiktning (VVS)?
Läckage, dropp, missljud eller dålig cirkulation
Avloppslukt, tryckfall eller ojämn värmefördelning
Fel på termostat, ventiler eller blandare
Kallras, varmvattenfördröjning eller vibrationer
Brister som noterats vid slutbesiktningen – men inte åtgärdats korrekt

 Vanliga problem som upptäcks:
Otäta kopplingar som börjat läcka i skåp eller tak
Felaktigt injusterade värmesystem (för varmt/kallt)
Blockerat avlopp i golvbrunnar eller rördelar
Komponenter som redan visar onormalt slitage

❗ Vad händer om du missar den?
Garantin kan löpa ut utan att du hinner agera
Du riskerar att få stå för hela kostnaden själv
Det blir svårare att bevisa att felet inte beror på bruk eller slitage

✅ Vad bör du göra nu?
Kontrollera datum för godkänd slutbesiktning
Boka 2-årsbesiktning innan fristen går ut
Dokumentera alla problem som dykt upp
Kontakta en oberoende besiktningsman

Detta är sista chansen att använda garantin innan du blir ansvarig för allt själv.
Ta den – och låt oss hjälpa dig granska din installation på ett tryggt, opartiskt och effektivt sätt.
 

VVS-besiktning är inte samma sak som egenkontroll
Så skyddar du föreningens ansvar när bygget är klart


När en VVS-installation är färdig säger entreprenören ofta:
"Vi har gjort vår egenkontroll – allt är klart."
Men för dig som beställare, BRF eller fastighetsägare är det inte tillräckligt.
En VVS-besiktning av en oberoende besiktningsman är något helt annat – och den ger dig juridiskt skydd, teknisk trygghet och garantiunderlag.


 Varför egenkontroller inte räcker:
De är inte opartiska – samma part som utfört arbetet kontrollerar det
De fokuserar sällan på helhet, dokumentation och långsiktig funktion
De ger dig inget oberoende protokoll att använda vid garanti eller tvist
Många egenkontroller är slarvigt ifyllda eller saknas helt vid överlämning

✅ Vad en VVS-besiktning ger dig:
Opartisk kontroll av hela installationen
Identifiering av dolda risker (lutningar, flöden, ljud, tryck)
Bedömning av systemets funktion i verklig drift
Protokoll som kan användas för garantier, tvister och försäkring
Trygghet inför slutbetalning eller godkännande

 När ska du boka VVS-besiktning?
Direkt efter färdigställande (slutbesiktning)
Innan garantitid löper ut (t.ex. 2-årsbesiktning enligt ABT 06)
Vid tecken på fel som entreprenören inte vill ta ansvar för

 Slutsats:
Att en entreprenör säger “det ser bra ut” räcker inte.
Ditt ansvar som beställare kräver att en oberoende part verifierar det.
Låt inte egenkontrollen bli den svagaste länken i ett annars starkt byggprojekt.
 

VVS-besiktning skyddar både komfort och ekonomi
När rören brister, är det ofta dokumentationen som saknades först
Hej,
Rören i väggen syns inte – förrän något går fel. Läckage, dålig värmespridning eller felaktigt avlopp kan bli kostsamma problem om de inte upptäcks i tid.
En VVS-besiktning är därför en trygg investering, inte bara ett tekniskt moment.

 Vad kontrolleras vid en VVS-besiktning?
Rördragningens utförande – korrekt lutning, fixering, isolering
Funktion av ventiler, blandare, avlopp och värmesystem
Eventuella läckage, missljud eller driftstörningar
Trycktest, flöde och dokumentation (ritningar, driftinstruktioner)
Överensstämmelse med AMA, byggnormer och avtalskrav

 När bör du boka VVS-besiktning?
✅ Vid färdigställande av en ny- eller ombyggnation
✅ Innan garantitiden går ut (ex. 2-årsbesiktning enligt ABT 06)
✅ Vid misstanke om brister – lukt, dåligt flöde, ojämn värme
✅ Inför överlåtelse av fastighet eller stambyte

 Vanliga fel vi upptäcker:
Felaktig lutning på avloppsrör → ökad risk för stopp
Värmesystem utan injustering → ojämn komfort
Saknade backventiler → risk för förorening
Felaktig koppling mellan kall- och varmvatten → scald risk
Ofullständig dokumentation → svårt att underhålla eller reklamera

 Vem bör göra besiktningen?
En oberoende besiktningsman med erfarenhet inom VVS och entreprenadjuridik. Inte samma aktör som installerat – för att säkerställa en objektiv granskning.

Sammanfattning
VVS-systemet är fastighetens mest kritiska tekniska system – men det är också det som lättast förbises. En oberoende besiktning minskar risken för fel, förlängda garantier och oväntade kostnader.
 

Tillgänglig lek för alla barn
Hur du skapar en lekplats där ingen lämnas utanför
Hej,
En säker lekplats är inte bara fri från vassa kanter och klämrisk – den ska också vara tillgänglig för alla barn, oavsett fysiska eller kognitiva förutsättningar.
Tyvärr är många lekplatser idag otrygga eller otillgängliga för barn med funktionsnedsättning. Det går att förändra – med rätt planering och förståelse.

 Vad innebär tillgänglig lekplats?
En tillgänglig lekplats erbjuder:
Möjlighet till självständig eller assisterad lek
Redskap som inte kräver full balans, styrka eller finmotorik
Ramper, ledstänger och breda passager
Taktil och visuell vägledning – färgkontraster och tydlig orientering
Jämna underlag för rullstol eller barnvagn

 Vanliga brister vi ser:
Trappor utan alternativ väg
För smala öppningar mellan lekredskap
Gungor, karuseller eller sandlådor utan tillgång för rullstol
Lekytor utan skydd mot fall för barn med nedsatt balans

✅ Vad säger standarden (SS-EN 1176-1 + SIS CEN/TR 16467)?
Redskap ska utformas så att barn kan röra sig fritt utan att behöva tänka på varje steg
Riskerna ska stå i relation till barnets förmåga, inte ålder
Tillgänglig lek är en del av säkerhetsbedömningen, inte ett extra tillval

 Checklista för tillgänglig lekplats:
Finns minst ett tillgängligt lekredskap?
Kan barn med begränsad rörlighet ta sig till och från platsen?
Finns ytor för gemensam lek, inte bara "särlösningar"?
Är informationen och utformningen tydlig även för barn med kognitiva utmaningar?

 Varför det spelar roll:
När vi skapar lek för alla – bygger vi gemenskap, förståelse och trygghet. Det handlar inte om att ta bort utmaningar, utan om att skapa möjlighet till lek på olika sätt.
 

Underlaget räddar liv
Vad du behöver veta om fallhöjd, ytor och säkerhet
Hej,
Det är lätt att tro att en lekplats med gungor och rutschkanor automatiskt är säker – men det som inte syns är ofta det som skyddar mest: underlaget.
Enligt SS-EN 1177 ska alla underlag dimensioneras efter något som kallas kritisk fallhöjd – den maximala höjd från vilken ett barn kan falla utan att riskera allvarlig huvudskada.

Vad säger standarden?
Underlaget ska testas enligt HIC-värdet (Head Injury Criterion)
Resultatet avgör den kritiska fallhöjd som får inte överskridas
Underlaget måste behålla sin stötdämpande förmåga över tid – även efter regn, sättningar och vinter

Vanliga brister vid besiktning:
För tunna lager av bark, sand eller grus
Gummiplattor direkt på asfalt eller betong
Fallzoner med kantsten, rötter eller fundament
Underlag som inte täcker hela rörelseområdet

Checklista för egenkontroll:
Finns det dokumentation som visar testad fallhöjd?
Matchar underlaget redskapets höjd?
Känns ytan stum, hård eller ojämn?
Finns det något vasst eller hårt i fallzonen?

Vem ansvarar för detta?
Som fastighetsägare, BRF eller förvaltare är du ytterst ansvarig – oavsett vem som installerat redskapen.
Utan rätt underlag riskerar du både skador och juridiskt ansvar vid en olycka.

Barnens säkerhet börjar vid marknivå.
Det är där vi fångar dem när allt annat sviktar – bokstavligen.
Genom att kontrollera, testa och följa upp underlaget visar du att du tar säkerheten på allvar.
 

Dagens insikt: Klämskydd på lekplatsen
Osynliga risker som kan skada små fingrar och stort ansvar
Hej,
Gungor, vippor och karuseller – rörliga delar är ofta de mest populära på en lekplats. Men de innebär också en ökad risk för klämskador, fastklämda kläder eller skador på fingrar och leder.
SS-EN 1176-1 ställer tydliga krav för att minimera dessa risker – men följs de i praktiken?

 Vanliga brister vi hittar vid besiktning:
Glapp mellan rörliga och fasta delar
Kättinglänkar utan skydd – fingrar kan fastna
Saknade eller trasiga klämskydd på gungfästen
Rörliga delar som nuddar marken (under 400 mm friyta)

✅ Checklista för egen tillsyn:
Kan en barnhand fastna i någon öppning?
Finns rep, fjädrar eller snurrdelar som överlappar varandra?
Ser du vassa kanter, glapp eller utskjutande delar?
Rör sig något på ett “slappt” eller oförutsägbart sätt?

Vad säger standarden?
Enligt SS-EN 1176 ska:
Inga klämrisker finnas där rörliga möter fasta delar
Öppningar testas med särskilda provkroppar
Eftergivliga delar (t.ex. rep) inte skapa oavsiktliga öppningar
Rörliga delar inte slå i marken – minst 400 mm fritt krävs

️ Vad gör man om man hittar fel?
Anmäl till förvaltare eller styrelse
Spärra av vid akuta risker
Beställ en oberoende besiktning för teknisk bedömning
Följ upp med återbesiktning efter åtgärd

Lek ska vara trygg – även i rörelse.
Med rätt klämskydd, god tillsyn och besiktning kan ni undvika onödiga skador – och visa att ni tar ansvar för barnens säkerhet.
 

En lekplats ska vara en plats för glädje, rörelse och utveckling – men det är också en miljö där felaktigt underhåll eller osynliga risker kan leda till allvarliga olyckor.

Vi får ofta frågor från bostadsrättsföreningar och förvaltare som undrar: “Hur vet vi om vår lekplats uppfyller kraven?”

Här är vad du behöver veta:



De tre viktigaste frågorna att ställa:

Är fallunderlaget intakt och rätt dimensionerat?
Ett vanligt misstag är att gummiplattor eller bark har sjunkit eller slitits bort. Då dämpar de inte längre fall.
Finns det lösa delar, sprickor eller rost?
Även små defekter kan skapa vassa kanter, klämrisk eller ökad olycksrisk vid belastning.
Har vi dokumentation på senaste besiktning?
En årlig oberoende besiktning enligt SS-EN 1176-1 är inte bara god praxis – det är ofta ett krav för att uppfylla ansvaret som fastighetsägare.




Checklista för egenkontroll:

Trampa runt i sand, bark eller på plattor – känns det stumt eller halt?
Se över skruvar, kedjor och gångjärn – sitter allt fast?
Titta under och bakom – där gömmer sig ofta skador eller farliga föremål
Saknas det skyltar eller kontaktuppgifter? Lägg till!




Vad gör man vid brister?

✅ Anmäl direkt till teknisk förvaltning eller styrelse
✅ Spärra av vid allvarlig risk
✅ Kontakta en oberoende besiktningsman för bedömning och protokoll



En trygg lekplats är inte en slump – den är ett resultat av struktur, ansvar och återkommande kontroll.

Besiktningsutlåtande – hur tolkar du anmärkningarna?

Från “anmärkning” till ansvar – en praktisk genomgång

När en entreprenadbesiktning är genomförd får du ett besiktningsprotokoll. Det kan vara flera sidor långt, fyllt med tekniska termer, klassificeringar och hänvisningar.

Men vad betyder det egentligen?
Och viktigast av allt: vad måste du som beställare göra efteråt?
Här går vi igenom hur du tolkar protokollet – och undviker vanliga misstag.
Vad är ett besiktningsprotokoll?

Ett besiktningsprotokoll är det juridiska dokumentet som sammanfattar resultatet av en besiktning enligt AB 04 eller ABT 06.

Det skrivs av en oberoende besiktningsman och visar:
Om entreprenaden godkänts eller inte
Vilka fel och brister som noterats
Vem som ansvarar för vad
Vilka åtgärder som krävs – och när
Protokollet kan omfatta slutbesiktning, garantibesiktning eller särskild besiktning.

Vanliga typer av anmärkningar
 Fel – Allvarligt avvikande från kontrakt, norm eller funktion. Måste åtgärdas.
 Brister – Mindre avvikelser, ofta acceptabla under garantitid, men kan behöva åtgärd.
 Noteringar – Kommentarer om förhållanden som inte är fel, men värda att följa upp.
 Ej färdigställt – Delar av entreprenaden som inte är slutförda vid besiktningstillfället.
 Ej bedömt – Saknas tillgång, mätdata eller funktion vid tillfället. Kräver ofta återbesiktning.

Vem ansvarar för vad?
Entreprenören ansvarar för:
Att åtgärda godkända fel inom angiven tid
Att kommunicera tidsplan för avhjälpande
Att på egen bekostnad rätta till brister

Beställaren (du) ansvarar för:
Att dokumentera och följa upp fel
Att kontrollera att brister verkligen åtgärdas
Att spara protokollet som juridiskt underlag
Så tolkar du protokollet steg för steg
Läs sammanfattningen först – Godkänd eller ej?
Gå igenom varje anmärkning – Vad är fel, vem ansvarar?
Se över tidsfrister – När ska saker vara åtgärdade?

Markera sådant som kräver uppföljning – Notera vad du behöver återkontrollera
Spara och dela – Skicka till styrelse, entreprenör och teknisk förvaltare

Slutsats
Ett besiktningsprotokoll är inte bara en rapport – det är ett juridiskt verktyg för att säkerställa att du får det du betalat för. Genom att tolka det korrekt tar du kontroll över processen och skyddar din investering.

Dolda fel efter besiktning – vad händer om något upptäcks senare?


Skydd, ansvar och åtgärder när felen dyker upp efter godkänd entreprenad

Det händer ibland: en entreprenad är godkänd, besiktningen är genomförd – men några månader senare dyker det upp ett problem. En fuktskada, ett avloppsläckage, en ventil som aldrig fungerat korrekt.

Det är det som kallas ”dolt fel” – och det är inte alltid enkelt att veta vad du har rätt till, eller vem som bär ansvaret.




Vad är ett dolt fel?


Ett dolt fel är ett fel som:

Inte kunde upptäckas vid besiktningen, trots noggrann kontroll
Inte är orsakat av slitage eller användning
Har funnits där sedan entreprenaden utfördes
Påverkar funktion eller säkerhet och kräver åtgärd





Exempel på dolda fel


Felmonterade tätskikt som börjar läcka efter 1 år
Isolering som saknas inuti vägg trots godkänd yta
Felaktiga kopplingar bakom installationsvägg
Luft i värmesystem som inte märktes förrän vintern kom





Vad säger juridiken?


Enligt AB 04 / ABT 06 har entreprenören ansvar för fel som fanns vid godkännandet men som inte kunde upptäckas vid besiktningen. Det innebär:

✅ Felet kan anmälas som dolt fel
✅ Entreprenören kan bli skyldig att avhjälpa felet utan kostnad
✅ Tiden för reklamation är normalt 10 år efter entreprenadens godkännande

Men: du som beställare måste bevisa att felet inte har uppstått efteråt – och att det är ett faktiskt dolt fel.




Vad ska du göra om du misstänker ett dolt fel?


Dokumentera problemet direkt – foto, ljud, film
Kontakta besiktningsmannen om det är samma person som vid slutbesiktning
Reklamera skriftligt till entreprenören – gärna med sakkunnig bedömning
Låt en oberoende tekniker inspektera för att styrka ärendet





Slutsats


Dolda fel är en gråzon mellan teknik och juridik – men det betyder inte att du står utan skydd.
Med rätt dokumentation, tydlig kommunikation och hjälp av en oberoende besiktningsman kan du få felen rättade utan onödiga kostnader eller konflikter

Slutbesiktning vs. Garantibesiktning – vad är skillnaden?

En praktisk guide för BRF, fastighetsägare och projektledare
När ett byggprojekt närmar sig färdigställande hör man ofta två termer: slutbesiktning och garantibesiktning. Båda är viktiga – men fyller helt olika funktioner.

Att förstå skillnaden hjälper dig som beställare, projektledare eller styrelsemedlem att ta rätt beslut och skydda både ekonomin och funktionaliteten i projektet.

Vad är en slutbesiktning?
När? Vid färdigställandet av entreprenaden
Syfte? Att avgöra om arbetet är korrekt utfört enligt avtal och handlingar
Vem utför? En oberoende besiktningsman, oftast utsedd av beställaren

Under en slutbesiktning kontrolleras bland annat:
Att alla kontrakterade delar är färdiga
Att kvaliteten uppfyller förväntningarna
Att fel och brister dokumenteras och klassificeras
Att entreprenören får ett "godkännande" eller inte
✅ Resultat: Antingen godkänns entreprenaden, eller så måste brister åtgärdas innan godkännande kan ske.

Vad är en garantibesiktning?
När? Normalt 2 år efter godkänd slutbesiktning
Syfte? Att upptäcka fel som visat sig under garantitiden
Vem utför? Oftast samma besiktningsman som vid slutbesiktning

Vid garantibesiktning kontrolleras:
Funktionsfel, materialfel eller dolda fel som uppstått
Tidigare noterade brister som inte åtgärdats korrekt
Nya skador som kan härledas till entreprenaden
✅ Resultat: Fel som omfattas av garantin ska åtgärdas kostnadsfritt av entreprenören.

Varför är båda viktiga?
 Slutbesiktningen skyddar dig mot att ta emot ett ofärdigt eller felaktigt projekt.
 Garantibesiktningen säkerställer att allt fortfarande fungerar – och att du inte står för kostnaderna.

Vad är en VVS-besiktning – och varför är den avgörande för din fastighet?

Trygghet, funktion och ekonomi börjar i rören.

VVS-systemet är fastighetens blodomlopp – det levererar vatten, avleder avlopp, hanterar värme och ventilation. Trots det sker många renoveringar och nybyggnationer utan att VVS-anläggningen kontrolleras av en oberoende besiktningsperson.

En professionell VVS-besiktning kan förebygga stora skador, identifiera fel innan garantin går ut – och säkerställa att allt fungerar som det ska.

Vad ingår i en VVS-besiktning?
En VVS-besiktning omfattar oftast:
Kontroll av installationer (vatten, avlopp, värme, ventilation)
Genomgång av ritningar, drift- och underhållsdokumentation
Visuell inspektion av synliga ledningar, armaturer och komponenter
Kontroll av tryck, flöden, injustering och märkning

Bedömning av materialval, fästen, täthet, lutningar och tillgänglighet
Vid nyproduktion eller ROT-projekt ingår även kontroll av:
Överlämningsdokumentation
Funktionsprovning
Kontroll av entreprenörens egenkontroller

När ska du boka en VVS-besiktning?
✅ Vid färdigställande av nyinstallationer
✅ Innan garantitid går ut (2-årsbesiktning)
✅ Vid misstanke om fel, fukt eller läckage
✅ Inför överlåtelse av fastighet
✅ Vid större renoveringar eller stambyten

Vanliga fel som upptäcks
Fel lutning på avloppsrör
Otäta eller dåligt monterade kopplingar
Ventiler och backventiler som inte fungerar
Värmesystem som inte är injusterade
Felaktig eller bristfällig dokumentation

Vem får göra en VVS-besiktning?
En VVS-besiktning bör utföras av en opartisk och certifierad besiktningsperson med teknisk kompetens inom rörsystem, värme och VA. Personen ska vara fristående från entreprenören för att kunna ge en objektiv bedömning.

Sammanfattning
En korrekt utförd VVS-besiktning är en investering i trygghet, funktion och framtida ekonomi. Den hjälper dig undvika framtida kostsamma fel, skyddar garantier och ser till att installationen uppfyller både avtal och gällande normer.

Så gör du en egenkontroll av lekplatsen – steg för steg för BRF och fastighetsägare
Enkla kontroller som förebygger olyckor och stärker ansvaret

Du behöver inte vara besiktningsman för att bidra till en säker lekplats.
Som bostadsrättsförening eller fastighetsägare kan du med enkla medel utföra en egenkontroll som fångar upp faror i tid och visar att du tar ditt ansvar.
Här är hur du gör – steg för steg.

Steg 1: Gå runt hela lekplatsen
Gå systematiskt från redskap till redskap.
Ta med en checklista (vi kan hjälpa dig med mall!) och notera:
Synliga skador (sprickor, trasiga delar, rost)
Löst skräp, glas, vassa föremål
Trasiga kedjor, lösa bultar eller onormala rörelser
Klämskydd som saknas eller sitter löst
Titta både ovanifrån och ner i marken.

Steg 2: Kontrollera fallunderlaget
⚠️ Är det tillräckligt tjockt? Har det satt sig?
Trampa runt och känn efter: sviktar det, eller är det hårt?
Finns rötter, kantsten eller föremål i fallzonen?
Kontrollera att det täcker hela säkerhetsområdet runt redskapet
Underlaget är ofta det som skyddar bäst – om det är i skick.

Steg 3: Kontrollera skyltar, tillträde och omgivning
Se till att:
Eventuell information om ålder, regler eller kontakt finns synlig
Lekplatsen är tillgänglig för barnvagn och rullstol
Inga grenar, elskåp eller farliga objekt finns nära lekytan
Ingångar är tydliga och fria från hinder

Steg 4: Dokumentera med bilder
Ta bilder på:
Skador eller avvikelser
Redskap som behöver uppföljning
Fallunderlagets skick
Helhetsvy som referens till nästa kontroll
Spara bilder och noteringar digitalt – gärna i en mapp för varje månad.
Steg 5: Åtgärda eller vidarebefordra
️ Allvarliga brister bör åtgärdas omedelbart eller spärras av.
Tveksamheter bör anmälas till professionell besiktningsman för bedömning.
Enkla åtgärder – som att plocka skräp eller spänna en bult – kan ofta göras direkt.

Sammanfattning
En enkel egenkontroll:
✅ Tar 15–30 minuter
✅ Kan förebygga skador
✅ Visar på aktivt ansvarstagande
✅ Hjälper till inför årlig besiktning
Det handlar inte om att ersätta experten – utan om att skapa trygghet mellan besiktningstillfällena.

De tre nivåerna av lekplatsbesiktning – så ofta och så noggrant bör du kontrollera
Visuell – Funktionell – Årlig huvudbesiktning enligt SS-EN 1176-7

En säker lekplats kräver inte bara rätt utrustning – den kräver också rätt kontroller med rätt intervall. Det är först när tillsyn och underhåll sker kontinuerligt som säkerheten verkligen fungerar i praktiken.

Standard SS-EN 1176-7 beskriver tydligt att lekplatser bör kontrolleras i tre nivåer, där varje nivå har sin funktion och sitt syfte.
1. Visuell tillsyn – upptäck det akuta

 Dagligen eller flera gånger per vecka
Detta är den mest frekventa kontrollen, och kan göras av vaktmästare, förvaltare eller annan utbildad person. Syftet är att upptäcka:
Trasiga eller vandaliserade delar
Glas, skräp, lösa föremål
Eldskador eller sabotage
Avvikelser som syns med blotta ögat
✅ En snabb runda kan förebygga allvarliga olyckor – men måste dokumenteras.

2. Funktionskontroll – kontrollera slitaget
 En gång per månad till kvartalsvis
Detta är en mer teknisk kontroll där man:
Testar rörliga delar (t.ex. gungor, fjädrar, karuseller)
Kontrollmäter infästningar och konstruktion
Bedömer slitage, materialskador och underlagets status
Jämför med underhållsplan och tillverkarens anvisningar
✅ Denna kontroll kräver vana, teknisk förståelse och tydlig dokumentation.

3. Årlig huvudbesiktning – granskning av helheten
 Minst en gång per år
Den årliga besiktningen ska utföras av en oberoende sakkunnig med kompetens enligt SS-EN 1176. Den omfattar:
Alla säkerhetsfunktioner
Överensstämmelse med standard
Kontroll av fallzoner, CE-märkning och dokumentation
Kontroll av helhetsrisker – t.ex. nya hinder, markförändringar, felaktiga kompletteringar
✅ Resultatet blir ett protokoll som visar att du som fastighetsägare tar ditt ansvar – och som skyddar dig vid en eventuell incident.
 

Sabotage, vandalism och slitage – dolda risker på lekplatsen

Så upptäcker du farorna i tid och undviker olyckor och ansvar
En lekplats är en öppen och offentlig plats – det är dess styrka, men också en potentiell svaghet. Trots att alla vill barns bästa förekommer sabotage, vandalism och naturligt slitage – och det kan få livsfarliga konsekvenser om det inte upptäcks i tid.
För fastighetsägare, föreningar och kommuner är det avgörande att ha rutiner och kompetens för att kontrollera utrustningen regelbundet – inte bara för att uppfylla lagen, utan för att skydda liv.

De vanligaste typerna av skador vi ser:
 Sabotage
Bultar som skruvats loss eller tagits bort
Stenar eller glas utplacerade i sandlådor eller rutschkanor
Medvetet avklippta rep eller släppta muttrar
️ Vandalism
Brända ytor (t.ex. plast eller rep som smälts)
Klotter som döljer instruktioner eller skyltar
Förvrängda delar genom våld eller fordonspåverkan
️ Slitage
Kedjor, infästningar och svängdelar som slitits ut
Fallunderlag som sjunkit ihop eller ruttnat
Rost, UV-skador eller sprickor i plast och trä

Hur upptäcker du dessa risker i tid?
✅ Inför regelbunden visuell tillsyn – helst dagligen eller flera gånger i veckan
✅ Utbilda den som kontrollerar vad som är normalt – och vad som är farligt
✅ Dokumentera varje runda med checklista eller foto
✅ Låt barn och föräldrar veta hur de rapporterar avvikelser
✅ Planera in funktionstest och årlig huvudbesiktning
Vad säger standarden?

SS-EN 1176-1 och SS-EN 1176-7 (skötsel och underhåll) ställer tydliga krav på:
Rutiner för att upptäcka sabotage
Åtgärdande av farliga fel omedelbart
Dokumentation av tillsyn och underhållsarbete
Utan dokumentation saknas inte bara trygghet – utan också bevis vid olycka.

Slutsats
Sabotage och slitage på lekplatser är inte bara en teknisk fråga – det är en samhällsfråga, en säkerhetsfråga och ett ansvar. Med rätt rutiner, rätt kompetens och rätt kontrollmetoder kan du upptäcka farorna innan någon skadar sig – eller innan du som ansvarig får ta konsekvenserna.

Så planerar du en säker lekplats – från idé till trygg verklighet
En komplett checklista enligt SS-EN 1176 och bästa praxis
Att skapa en lekplats handlar om mer än att köpa in lekredskap och placera dem på en yta. En säker lekplats kräver planering, standardkunskap och helhetstänk – från första skiss till långsiktigt underhåll.

Här är vad du som fastighetsägare, kommun eller BRF bör tänka på för att skapa en trygg, hållbar och rolig lekplats.

1. Utgå från användarna – vilka barn ska leka här?
Innan du väljer redskap, tänk på:
Åldersgrupper (2–5 år, 5–12 år, blandat?)
Tillgänglighet för barn med funktionsnedsättning
Behov av vila, skugga, föräldraytor och trygg passage
En bra lekplats främjar utveckling, interaktion och rörelse – men utan att skapa onödiga risker.

2. Följ standarderna – SS-EN 1176-serien
Den europeiska standarden SS-EN 1176 ger vägledning om:
Fallskydd och fria fallzoner
Klämskydd, stabilitet och användarsäkerhet
Materialval, hållbarhet och installationskrav
Underhåll och dokumentationsrutiner
Välj endast redskap som är provade och dokumenterade enligt standarden – helst med CE-intyg och underhållsanvisning.

3. Planera ytan – mark, rörelse och säkerhetszoner
Inget redskap är säkert om det placeras fel.
Räkna ut fria fallzoner för varje enhet
Undvik kollision mellan rörelsezoner (ex. gungor och rutschbanor)
Välj rätt underlag (sand, gummi, bark) med rätt stötdämpning
Se till att regnvatten rinner av och inte samlas

4. Tänk på placering och omgivning
Undvik lek nära vägar, elskåp eller vatten
Säkra tillträdet – även för barnvagnar, rullstol och räddningstjänst
Lägg till skyltar, belysning och sittplatser för trygghet och överblick

5. Planera för framtiden – underhåll och tillsyn
Upprätta en underhållsplan redan vid anläggning
Se till att alla kontroller (visuell, funktion, årlig besiktning) dokumenteras
Välj material och konstruktion som är lätta att inspektera och reparera
Låt utbildad besiktningsperson kontrollera säkerheten innan lekplatsen öppnas

Slutsats
En lekplats ska vara rolig – men också trygg. Genom att planera med barnets säkerhet som utgångspunkt och följa gällande standarder, bygger du inte bara lek, utan också förtroende och ansvar.

CE-märkning och leverantörsansvar – din säkerhetsgaranti på lekplats och utegym
Vad du måste kräva som beställare enligt SS-EN 1176 och SS-EN 16630

När du installerar lekredskap eller utegym är det lätt att fokusera på design, färg och funktion. Men bakom varje säker anläggning ligger en viktig juridisk och teknisk grund: CE-märkning och tillverkarens ansvar.
Utan korrekt märkning och dokumentation riskerar du inte bara felaktig funktion – du riskerar rättsliga konsekvenser vid olyckor.

Vad innebär CE-märkning?
CE-märkningen visar att produkten:
Uppfyller gällande EU-direktiv och harmoniserade standarder
Har genomgått lämpliga provningar och tekniska bedömningar
Har tillhörande dokumentation (t.ex. bruksanvisning, riskanalys, ritningar)
För lekredskap gäller främst SS-EN 1176-serien. För utegym gäller SS-EN 16630.
OBS: Alla redskap omfattas inte av tvingande CE-märkning, men tillverkaren måste kunna visa överensstämmelse med standard.

Vad ska leverantören tillhandahålla?
Som beställare bör du kräva:
Intyg om överensstämmelse med SS-EN 1176 eller 16630
Riskanalys och produktbeskrivning
Monteringsanvisningar och skötselråd
Underhållsinstruktioner
Garantitider och ansvarsfördelning
Detta är särskilt viktigt vid nyanläggning, men också vid kompletteringar eller reparationer.

Vanliga brister vi stöter på
Lekredskap utan märkning eller med hemmasnickrad lösning
Brist på dokumentation – “tillverkaren har gått i konkurs”
CE-märkning som gäller annan standard (t.ex. för inomhusbruk)
Utegym från tredjepartsleverantörer utan svenskanpassade anvisningar

Ditt ansvar som beställare eller förvaltare
Som fastighetsägare, kommun eller förening är du ytterst ansvarig för att det som installeras uppfyller gällande krav – även om du anlitat entreprenör eller köpt färdigt paket.
Ingen CE-märkning? Då bör du inte ta emot leveransen.
Ingen dokumentation? Då kan du inte sköta tillsyn eller visa att utrustningen är säker.

Slutsats
CE-märkning och korrekt leverantörsdokumentation är inte ett administrativt krav – det är en del av lekens och träningens säkerhet. När du vet vad du ska kräva, kan du också skydda de som använder anläggningen – och dig själv.

Utegym enligt SS-EN 16630 – säkerhet och tillsyn för vuxna utomhusträningsytor
Hur du som fastighetsägare minskar risker och ökar trygghet
Utegym är ett populärt inslag i moderna bostadsområden, parker och skolmiljöer – men många glömmer att dessa träningsredskap omfattas av en egen standard: SS-EN 16630:2015.

Till skillnad från lekredskap är utegym avsedda för personer över 14 år, men kraven på säkerhet, underhåll och installation är minst lika viktiga.

Vad omfattar standarden?
SS-EN 16630 anger krav på:
Konstruktion, stabilitet och material
Riskreducering av klämskador, fall och fastklämning
Ytor och zoner runt utrustningen
Användarinformation, skyltning och tillgänglighet
Målet är att skapa säkra, hållbara och lättförståeliga träningsmiljöer där motionärer inte utsätts för onödiga risker.

Vanliga brister vid utegym
Vid besiktning av utegym upptäcker vi ofta:
Ingen dokumentation om vilken standard som följs
Brist på instruktioner vid redskapen
Hala ytor, särskilt på vintern eller vid regn
För korta säkerhetsavstånd mellan redskap
Trasiga delar som inte rapporterats p.g.a. avsaknad av tillsynsrutin
Underhåll och kontroll

Precis som lekplatser kräver utegym:
Visuell tillsyn – upptäcka skador, skräp eller sabotage
Funktionskontroll – kolla infästningar, rörelse och slitdelar
Årlig huvudbesiktning – utförd av oberoende sakkunnig
All kontroll bör dokumenteras – det skyddar både användare och ansvarig fastighetsägare vid eventuell incident.

Så skyddar du användarna – och dig själv
✅ Kontrollera att utegymmet är CE-märkt enligt SS-EN 16630
✅ Se till att fallunderlaget är halksäkert och utan hinder
✅ Sätt upp tydliga skyltar om målgrupp, användning och ansvar
✅ Låt utföra regelbunden besiktning och åtgärda direkt

Slutsats
Utegym är en fantastisk tillgång – men bara när de är säkra, kontrollerade och korrekt dokumenterade. Att följa SS-EN 16630 är inte bara en fråga om teknik – det är en fråga om ansvar.

Fria fallzoner och säkerhetsavstånd – osynliga gränser som skyddar liv

Vad varje fastighetsägare och BRF bör känna till
När ett barn faller från ett lekredskap är det inte bara stötdämpande underlag som räknas – det är även hur stort området runt redskapet är. Det kallas för den fria fallzonen eller “säkerhetszon” – och den är avgörande för att minska risken för skador.

Enligt standard SS-EN 1176-1 måste varje lekredskap ha en korrekt utformad fallzon, baserad på hur högt och hur redskapet rör sig.

Vad är en fri fallzon?
Det är ytan runt ett lekredskap där inget annat får placeras – varken andra lekredskap, kantsten, stolpar, bänkar eller träd. Om ett barn ramlar eller slungas ut från redskapet ska denna yta vara obehindrad och dämpad.
Fallzonens storlek avgörs av:
Redskapets fria fallhöjd
Om rörelsen är passiv (t.ex. klätternät) eller aktiv (t.ex. gungor, linbanor)
Redskapets svängradie eller längd på rörelse

Exempel på minimikrav
Gungor: minst 2 × upphängningshöjden i gungans riktning
Klätterställning: minst 1,5 meter friyta åt alla håll
Rutschbanor: måste ha fri plats i utgångszonen där barnet landar
Vanliga fel vid besiktning
Bänkar, stenar eller papperskorgar inom fallzonen
Redskap som placerats för nära varandra
Kantavgränsningar som skapar snubbelrisk eller hård yta vid fall
Utegymredskap som installerats på lekytor utan tillräcklig rörelsefrihet

Så kontrollerar du fallzoner
✅ Mät avstånd till närmaste fasta föremål från varje sida
✅ Kontrollera redskapets dokumentation för fallhöjd och radie
✅ Använd mallar enligt SS-EN 1176 bilagor eller låt en sakkunnig bedöma

Slutsats
Fallzoner är osynliga men livsviktiga. De ska respekteras, planeras in och underhållas – inte bara vid nyinstallation, utan även när lekplatsen förändras över tid.
Att förstå och upprätthålla korrekta säkerhetsavstånd är en investering i barns trygghet – och i att undvika ansvar som fastighetsägare.

Underhåll och dokumentation – grunden för en säker lekplats

Vad säger standarden om ansvar och rutiner?
Att anlägga en lekplats är en investering – men det är det löpande underhållet och den korrekta dokumentationen som avgör om den förblir trygg över tid.
Enligt SS-EN 1176-1 krävs att lekplatsens utrustning regelbundet besiktigas, underhålls och att detta kan dokumenteras och följas upp. Detta är inte bara en teknisk fråga – det är en juridisk skyldighet för fastighetsägare, föreningar och kommuner.

Tre typer av kontroller som krävs
Visuell tillsyn (daglig/veckovis):
Kontroll av tydliga risker – t.ex. trasiga delar, skräp, vassa föremål, bränder eller vandalism.
Funktionskontroll (månatlig/kvartalsvis):
Kontroll av slitage, fastsättningar, rörliga delar, infästningar, och lekfunktionens säkerhet.
Årlig huvudbesiktning:
Genomförs av en oberoende sakkunnig och omfattar alla säkerhetsaspekter, inklusive fallzoner, struktur, materialslitage och överensstämmelse med standard.

Vanliga brister vi upptäcker
Lekutrustning utan underhållsjournal
Skruvar och bultar som lossnat eller rostat
Gungfästen med metall mot metall – risk för brott
Fallunderlag som satt sig eller luckrats upp
Tillsyn som sker informellt – utan dokumentation

Dokumentation du bör ha tillgänglig
För att uppfylla kraven och kunna visa på efterlevnad behöver du:
Kontrolljournal för visuell tillsyn och funktionskontroller
Protokoll från årlig huvudbesiktning
Plan för underhåll och åtgärder
Eventuellt CE-dokumentation eller tillverkarens säkerhetsdata

Vem är ansvarig?
Det yttersta ansvaret ligger på fastighetsägaren eller den som driver anläggningen – t.ex. en bostadsrättsförening eller kommun. Det är inte tillverkarens ansvar att se till att underhållet följs – det är ditt.

Slutsats
En trygg lekplats skapas inte bara genom säker design, utan genom kontinuerlig omsorg och ansvar. Rätt dokumentation visar att du tar säkerheten på allvar – och det kan vara avgörande vid en incident eller försäkringsfråga.

Tillgängliga lekplatser – säkerhet och lekglädje för alla barn
Enligt SS-EN 1176-1:2017, särskilt introduktion & punkt 4.2.9.5

En modern lekplats ska vara mer än bara säker – den ska vara tillgänglig för alla barn, oavsett fysisk eller kognitiv förmåga. Lek är en grundläggande rättighet, och det inkluderar barn med funktionsnedsättning.

Enligt SS-EN 1176-1 ska lekredskap utformas så att barn med olika behov kan delta i leken – säkert, självständigt och med glädje.

Vad innebär tillgänglig lek?
Tillgänglighet betyder inte att alla redskap passar alla barn. Det betyder att lekplatsen som helhet erbjuder meningsfull lek även för barn med begränsad rörlighet, synnedsättning eller andra funktionsvariationer.

Det kan handla om:
Ramper, handräcken och breda passageytor
Lekredskap som kan användas utan avancerad motorik
Tydlig kontrastmarkering och taktila ytor
Plats för assistans – t.ex. intill gungor eller snurrplattor

Vanliga tillgänglighetsbrister
Vid våra besiktningar ser vi ofta att goda intentioner saknar teknisk förankring:
Ramper utan halkskydd eller fel lutning
Låga redskap utan säker åtkomst
Brist på friyta för rullstol eller barnvagn
Lekytor som endast nås via trappsteg eller smala passager

Vad säger standarden?
SS-EN 1176-1 rekommenderar att:
Lek ska bygga på grundläggande färdigheter (ej krav på avancerad balans eller styrka)
Barn ska kunna ta sig till och från lekutrustning utan att ständigt fokusera på varje rörelse
Lekmiljön ska vara stimulerande, men inte begränsande

Checklista för tillgänglig lekplats
Finns det minst en väg till lekplatsen som är hård, jämn och bred?
Är det möjligt att nå minst ett lekredskap utan hjälp?
Kan barn och vuxna mötas, samverka och leka tillsammans på platsen?

Sammanfattning
Att skapa en tillgänglig lekplats handlar inte om att göra "speciella" ytor – det handlar om att inkludera fler i samma lek. När vi bygger för mångfald, bygger vi också för gemenskap, trygghet och glädje.

Skydd mot klämskador – så förhindrar du osynliga risker på lekplatsen
Enligt SS-EN 1176-1:2017, avsnitt 4.2.6–4.2.7

Lekredskap som gungor, karuseller och vippor tillhör de mest uppskattade inslagen på en lekplats – men också de mest riskfyllda. Där rörliga delar finns, finns också risk för klämskador och fastklämning.

Standard SS-EN 1176-1 ställer därför höga krav på hur dessa delar ska vara utformade och testade.

Varför är klämskydd så viktiga?
Barn är impulsiva och lekfulla. De undersöker med händer, fötter – till och med med kläder eller hår. Små öppningar mellan rörliga och fasta delar kan snabbt bli farliga fällor, om de inte är korrekt skyddade.
Vanliga skador vid brister inkluderar:
Klämda fingrar och tår
Fastklämning av kläder eller snören
Skador på huvud eller hals i trånga öppningar

Vad säger standarden?
SS-EN 1176-1 anger tydligt:
Inga klämrisker får förekomma där rörliga delar möter fasta delar
Öppningar får inte fånga in kropp, huvud, hals eller fingrar
Rep, fjädrar och flexibla delar får inte bilda farliga öppningar
Minst 400 mm säkerhetsavstånd till mark runt svängande delar
Vanliga fel vid besiktning
Trots kraven upptäcker vi ofta dessa brister:
För små mellanrum i kedjor och leder
Gungfästen utan skyddsbussningar
Karuseller med exponerade glapp eller tryckpunkter
Material som slitits och tappat sin funktion
Checklista för säker rörelse
Vid varje besiktning kontrollerar vi:
Kan något fastna? Fingrar, hår, kläder, snören?
Finns det testdata eller provkroppsanvändning enligt bilaga D?
Är rörelsezonerna fria från hinder och korrekt dimensionerade?
Sammanfattning
Klämskydd syns sällan – men de räddar ofta. En säker lekplats ska tåla att användas av ivriga barn i full fart utan att dölja osynliga faror. Genom att följa SS-EN 1176-1 och låta genomföra regelbunden besiktning, skapar vi trygga miljöer där barn kan leka fritt – utan att riskera att skadas.

Kritisk fallhöjd och stötdämpande underlag – barnets sista skyddszon
Enligt SS-EN 1177:2018
När greppet sviker, balansen rubbas och inget annat längre skyddar – då är det marken som avgör. Ett korrekt utformat stötdämpande underlag är den sista och kanske viktigaste delen i en säker lekplats.

Vad säger standarden SS-EN 1177?
Underlaget på en lekplats ska inte bara se mjukt ut – det ska vara testat och dokumenterat för att klara fall upp till en viss höjd, kallad kritisk fallhöjd. Det är den högsta höjd från vilken ett barn kan falla utan att riskera en allvarlig skallskada, enligt testmetoden HIC (Head Injury Criterion).

Vanliga fel vid besiktning
Trots att standarden är tydlig ser vi ofta allvarliga brister ute på plats:
För tunna lager av sand, grus eller bark
Gummiplattor lagda direkt på betong utan dämpning
Kantstenar, rötter eller fundament inom fallzonen
Underlag som satt sig eller slitits bort med tiden

Vad innebär detta för fastighetsägare, kommuner och BRF?
Ett felaktigt underlag kan få allvarliga juridiska och ekonomiska konsekvenser vid en olycka. Att säkerställa att underlaget är korrekt dämpat och fritt från hinder är därför en direkt investering i trygghet – för både barn och ansvariga.

Checklista för tryggt underlag:
Finns testintyg för underlagets kritiska fallhöjd?
Matchar underlagets prestanda lekredskapens fria fallhöjd?
Är materialet rätt för vårt klimat och har det underhållits?
Finns det hinder inom fallzonen?

Slutsats
Underlaget är kanske lekplatsens mest underskattade säkerhetsfunktion – men också dess mest livräddande. Genom att följa SS-EN 1177 och låta genomföra professionell besiktning kan ni känna er trygga med att barnen har bästa möjliga skydd – även när olyckan är framme.

Dagens säkerhetstips: Kritisk fallhöjd och underlag – barnets sista skyddszon

När allt annat brustit – grepp, balans, skydd – återstår bara en sak: marken.
Därför är stötdämpande underlag avgörande för att minska skador vid fall från lekredskap.

 Standardkrav:
Underlaget testas enligt HIC-värde (Head Injury Criterion).
Resultatet avgör den "kritiska fallhöjd" som inte får överskridas.
Ytan ska vara fri från hinder och rätt dimensionerad även efter sättningar.

 Vanliga fel:
För tunna lager av bark, grus eller sand.
Gummiplattor direkt på hårt underlag.
Osynliga risker som kantsten eller rötter.

✅ Besiktningspunkter:
Finns testintyg för underlagets HIC-värde?
Matchar underlaget redskapens fallhöjd?
Är hela fallzonen korrekt utformad?

Underlaget är ofta osynligt – men det är sista linjen i barnets säkerhet.

Dagens säkerhetstips: Skydd mot klämskador – rörliga delar på lekplatsen
(Standard: SS-EN 1176-1:2017, avsnitt 4.2.6–4.2.7)
Rörliga delar är ofta lekplatsens mest spännande funktioner – gungor, karuseller, vippor. Men de medför också allvarliga risker: klämskador på fingrar, hals, kläder eller hår.

Vad säger standarden?
Inga klämrisker mellan rörliga och fasta delar.
Öppningar får inte vara formade så att någon kan fastna.
Minst 400 mm säkerhetsutrymme till marken runt svängande redskap.
Inga överlappande rep/fjädrar som bildar oförutsägbara öppningar.

Vanliga brister:
Kedjelänkar eller sitsfästen utan skydd.
Åldrad utrustning som glappar.
Dålig stötupptagning eller glidande delar.

Besiktningscheck:
Kan något fastna (huvud, kropp, hår, kläder)?
Har du provat med provkroppar enligt bilaga D?
Är rörelsezonens fria utrymme korrekt utformat?

Lek ska vara säker även i rörelse. Klämskydd är osynliga tills olyckan är framme – men med rätt standard ser vi riskerna i tid.

Dagens säkerhetstips:

Tillgänglighet på lekplats – för alla barn
(Standard: SS-EN 1176-1:2017, särskilt introduktion & 4.2.9.5)
En säker lekplats är inte bara fri från skador – den är även tillgänglig för alla barn, oavsett förmåga. SS-EN 1176-1 lyfter vikten av inkluderande utformning, där barn med funktionsnedsättning också kan leka, utforska och utvecklas – säkert.

Vad säger standarden?

Tillgängliga redskap ska kräva grundläggande färdigheter, och inte tvinga barn att tänka på varje steg.
Öppningar, ramper och plattformar ska utformas så att barn kan röra sig fritt och tryggt.
Lekmiljön bör uppmuntra till samarbete, interaktion och lärande, inte skapa hinder.

Vanliga brister vid besiktning:
För smala öppningar för rullstol eller barnvagn.
Inga greppytor eller räcken där balans behövs.
Ogenomtänkta nivåskillnader och fallrisker som stoppar tillgänglig lek.

Checklista för tillgänglig lek:
Finns tydliga tillträdesvägar och ramper?
Har ni skydd mot fall även där barn har nedsatt balans?
Är lekfunktionen lika stimulerande för olika förmågor?

Att anpassa en lekplats för alla är inte att sänka säkerheten – det är att höja standarden.