Senaste inläggen


Vanliga VVS-fel i badrum
4 misstag som orsakar läckage, lukt eller stopp – och hur du undviker dem
Hej,
Badrummet är den mest fuktkänsliga delen av en fastighet – och samtidigt den plats där flest VVS-installationer samverkar på liten yta.
Därför är det också där små misstag kan få stora och dyra konsekvenser.
Här är de 4 vanligaste felen vi ser vid besiktning – och hur du undviker dem:

 1. Fel lutning på avloppsrör
Avloppsledningar ska ha rätt lutning för att vattnet ska rinna bort – inte för snabbt, inte för långsamt.
Vanliga fel:
För lite lutning → stopp
För mycket lutning → slammet rinner inte med
Lutning åt fel håll (!)
✅ Tips: Be att få se lutningskraven på ritning och kontrollera vid installation.

 2. Felaktigt placerad golvbrunn
En golvbrunn ska vara:
I det lägsta punkten i rummet
Monterad i nivå med tätskikt
Lätt att nå och inte för nära väggen
Vanliga fel är golv som lutar bort från brunnen, eller brunnar som monterats snett – vilket leder till stående vatten och mögelrisk.
✅ Tips: Kräv funktionsprov av golvfall innan kakel sätts.

 3. Blandare och rör i yttervägg utan isolering
Det ser snyggt ut – men innebär frysrisk på vintern.
Det kan även orsaka kallras, kondens och energiförlust.
✅ Tips: Undvik rördragning i ytterväggar – eller isolera korrekt och dokumentera det.

 4. Dolda kopplingar bakom tätskikt
Inget fel är så allvarligt – eller så vanligt. Dolda skarvar eller kopplingar bakom kakel eller i vägg utan inspektionslucka är ett direkt brott mot gällande regler.
Resultat? Läckage som upptäcks först när skadan redan är skedd.
✅ Tips: Kräv rör-i-rör-system med dragbara ledningar eller synliga skarvar.

 Sammanfattning
Små misstag i badrummets rördragning kan leda till:
Fuktskador
Försäkringsproblem
Stambyte i förtid
Men med rätt krav, tydlig besiktning och dokumentation kan du förebygga problemen – redan innan kaklet är på plats.
 

Läs hela inlägget »


Så läser du en VVS-ritning
5 punkter varje beställare bör förstå innan installationen startar
Hej,
Många BRF:er och fastighetsägare godkänner ritningar utan att riktigt förstå vad som står i dem. Resultatet? Felriktade rör, dåligt planerade avlopp, onödiga kostnader – eller att förväntningarna inte matchar verkligheten.
Här är en enkel genomgång av vad du som beställare bör kunna läsa ut från en VVS-ritning – innan installationen börjar.

 1. Systemtyper och färgkoder
Ritningen visar oftast flera system samtidigt: kallvatten, varmvatten, värme, avlopp, ventilation m.m.
 Kallvatten
 Varmvatten
 Cirkulationsledning
 Avlopp
 Ventilation eller dagvatten

 2. Ledningsdragning och nivåer
Se hur rören dras:
I golv, vägg eller tak?
Inne i schakt, synligt eller dolt?
På vilken höjd kommer installationen?
Detta påverkar åtkomst, service och utseende – särskilt i våtrum och trapphus.

 3. Placering av apparater och anslutningar
VVS-ritningar visar:
Vattenutkastare
Blandare och WC
Golvbrunnar
Pannor, radiatorer eller värmepumpar
Ventiler, filter och avstängningar
Kontrollera att placeringen fungerar praktiskt och estetiskt för din målgrupp – t.ex. boende, servicepersonal eller hyresgäster.

 4. Dimensioner och flöden
Alla ledningar är märkta med dimensioner – t.ex. 15, 22, 32 mm.
Större dimension betyder högre flöde eller huvudledning.
Det är viktigt att du ser:
Finns tillräcklig kapacitet för framtida behov?
Är rördimensionerna rätt för tryck, flöde och komfort?

 5. Material, montage och märkning
VVS-ritningen kan även innehålla information om:
Materialval (PEX, koppar, stål, PVC)
Isolering och montage
Hur systemet ska märkas och dokumenteras
Fråga efter legend/förklaring om du är osäker.

✔️ Sammanfattning
Du behöver inte vara ingenjör – men som beställare bör du förstå det grundläggande innehållet i en VVS-ritning.
Det hjälper dig:
Säkerställa funktion
Undvika missförstånd
Göra rätt val innan det är för sent
 

Läs hela inlägget »


2-årsbesiktning av VVS – ta vara på garantin i tid
Det du inte upptäcker nu, får du betala för själv senare
Hej,
Många fastighetsägare och BRF:er glömmer bort att boka in den så viktiga 2-årsbesiktningen – och därmed förlorar de sin chans att få fel åtgärdade inom garantin.
Har du haft en ny- eller ombyggnation med VVS-arbeten de senaste 24 månaderna? Då är det hög tid att agera.

 Vad är en 2-årsbesiktning?
Det är en garantibesiktning som ska göras inom två år från godkänd slutbesiktning, enligt standardavtalen AB 04 eller ABT 06. Syftet är att:
Upptäcka fel som visat sig under garantitiden
Bedöma funktion, täthet, komfort och drift
Säkerställa att brister åtgärdas på entreprenörens bekostnad

️ Vad kontrolleras vid en 2-årsbesiktning (VVS)?
Läckage, dropp, missljud eller dålig cirkulation
Avloppslukt, tryckfall eller ojämn värmefördelning
Fel på termostat, ventiler eller blandare
Kallras, varmvattenfördröjning eller vibrationer
Brister som noterats vid slutbesiktningen – men inte åtgärdats korrekt

 Vanliga problem som upptäcks:
Otäta kopplingar som börjat läcka i skåp eller tak
Felaktigt injusterade värmesystem (för varmt/kallt)
Blockerat avlopp i golvbrunnar eller rördelar
Komponenter som redan visar onormalt slitage

❗ Vad händer om du missar den?
Garantin kan löpa ut utan att du hinner agera
Du riskerar att få stå för hela kostnaden själv
Det blir svårare att bevisa att felet inte beror på bruk eller slitage

✅ Vad bör du göra nu?
Kontrollera datum för godkänd slutbesiktning
Boka 2-årsbesiktning innan fristen går ut
Dokumentera alla problem som dykt upp
Kontakta en oberoende besiktningsman

Detta är sista chansen att använda garantin innan du blir ansvarig för allt själv.
Ta den – och låt oss hjälpa dig granska din installation på ett tryggt, opartiskt och effektivt sätt.
 

Läs hela inlägget »


VVS-besiktning är inte samma sak som egenkontroll
Så skyddar du föreningens ansvar när bygget är klart


När en VVS-installation är färdig säger entreprenören ofta:
"Vi har gjort vår egenkontroll – allt är klart."
Men för dig som beställare, BRF eller fastighetsägare är det inte tillräckligt.
En VVS-besiktning av en oberoende besiktningsman är något helt annat – och den ger dig juridiskt skydd, teknisk trygghet och garantiunderlag.


 Varför egenkontroller inte räcker:
De är inte opartiska – samma part som utfört arbetet kontrollerar det
De fokuserar sällan på helhet, dokumentation och långsiktig funktion
De ger dig inget oberoende protokoll att använda vid garanti eller tvist
Många egenkontroller är slarvigt ifyllda eller saknas helt vid överlämning

✅ Vad en VVS-besiktning ger dig:
Opartisk kontroll av hela installationen
Identifiering av dolda risker (lutningar, flöden, ljud, tryck)
Bedömning av systemets funktion i verklig drift
Protokoll som kan användas för garantier, tvister och försäkring
Trygghet inför slutbetalning eller godkännande

 När ska du boka VVS-besiktning?
Direkt efter färdigställande (slutbesiktning)
Innan garantitid löper ut (t.ex. 2-årsbesiktning enligt ABT 06)
Vid tecken på fel som entreprenören inte vill ta ansvar för

 Slutsats:
Att en entreprenör säger “det ser bra ut” räcker inte.
Ditt ansvar som beställare kräver att en oberoende part verifierar det.
Låt inte egenkontrollen bli den svagaste länken i ett annars starkt byggprojekt.
 

Läs hela inlägget »


VVS-besiktning skyddar både komfort och ekonomi
När rören brister, är det ofta dokumentationen som saknades först
Hej,
Rören i väggen syns inte – förrän något går fel. Läckage, dålig värmespridning eller felaktigt avlopp kan bli kostsamma problem om de inte upptäcks i tid.
En VVS-besiktning är därför en trygg investering, inte bara ett tekniskt moment.

 Vad kontrolleras vid en VVS-besiktning?
Rördragningens utförande – korrekt lutning, fixering, isolering
Funktion av ventiler, blandare, avlopp och värmesystem
Eventuella läckage, missljud eller driftstörningar
Trycktest, flöde och dokumentation (ritningar, driftinstruktioner)
Överensstämmelse med AMA, byggnormer och avtalskrav

 När bör du boka VVS-besiktning?
✅ Vid färdigställande av en ny- eller ombyggnation
✅ Innan garantitiden går ut (ex. 2-årsbesiktning enligt ABT 06)
✅ Vid misstanke om brister – lukt, dåligt flöde, ojämn värme
✅ Inför överlåtelse av fastighet eller stambyte

 Vanliga fel vi upptäcker:
Felaktig lutning på avloppsrör → ökad risk för stopp
Värmesystem utan injustering → ojämn komfort
Saknade backventiler → risk för förorening
Felaktig koppling mellan kall- och varmvatten → scald risk
Ofullständig dokumentation → svårt att underhålla eller reklamera

 Vem bör göra besiktningen?
En oberoende besiktningsman med erfarenhet inom VVS och entreprenadjuridik. Inte samma aktör som installerat – för att säkerställa en objektiv granskning.

Sammanfattning
VVS-systemet är fastighetens mest kritiska tekniska system – men det är också det som lättast förbises. En oberoende besiktning minskar risken för fel, förlängda garantier och oväntade kostnader.
 

Läs hela inlägget »


Tillgänglig lek för alla barn
Hur du skapar en lekplats där ingen lämnas utanför
Hej,
En säker lekplats är inte bara fri från vassa kanter och klämrisk – den ska också vara tillgänglig för alla barn, oavsett fysiska eller kognitiva förutsättningar.
Tyvärr är många lekplatser idag otrygga eller otillgängliga för barn med funktionsnedsättning. Det går att förändra – med rätt planering och förståelse.

 Vad innebär tillgänglig lekplats?
En tillgänglig lekplats erbjuder:
Möjlighet till självständig eller assisterad lek
Redskap som inte kräver full balans, styrka eller finmotorik
Ramper, ledstänger och breda passager
Taktil och visuell vägledning – färgkontraster och tydlig orientering
Jämna underlag för rullstol eller barnvagn

 Vanliga brister vi ser:
Trappor utan alternativ väg
För smala öppningar mellan lekredskap
Gungor, karuseller eller sandlådor utan tillgång för rullstol
Lekytor utan skydd mot fall för barn med nedsatt balans

✅ Vad säger standarden (SS-EN 1176-1 + SIS CEN/TR 16467)?
Redskap ska utformas så att barn kan röra sig fritt utan att behöva tänka på varje steg
Riskerna ska stå i relation till barnets förmåga, inte ålder
Tillgänglig lek är en del av säkerhetsbedömningen, inte ett extra tillval

 Checklista för tillgänglig lekplats:
Finns minst ett tillgängligt lekredskap?
Kan barn med begränsad rörlighet ta sig till och från platsen?
Finns ytor för gemensam lek, inte bara "särlösningar"?
Är informationen och utformningen tydlig även för barn med kognitiva utmaningar?

 Varför det spelar roll:
När vi skapar lek för alla – bygger vi gemenskap, förståelse och trygghet. Det handlar inte om att ta bort utmaningar, utan om att skapa möjlighet till lek på olika sätt.
 

Läs hela inlägget »


Underlaget räddar liv
Vad du behöver veta om fallhöjd, ytor och säkerhet
Hej,
Det är lätt att tro att en lekplats med gungor och rutschkanor automatiskt är säker – men det som inte syns är ofta det som skyddar mest: underlaget.
Enligt SS-EN 1177 ska alla underlag dimensioneras efter något som kallas kritisk fallhöjd – den maximala höjd från vilken ett barn kan falla utan att riskera allvarlig huvudskada.

Vad säger standarden?
Underlaget ska testas enligt HIC-värdet (Head Injury Criterion)
Resultatet avgör den kritiska fallhöjd som får inte överskridas
Underlaget måste behålla sin stötdämpande förmåga över tid – även efter regn, sättningar och vinter

Vanliga brister vid besiktning:
För tunna lager av bark, sand eller grus
Gummiplattor direkt på asfalt eller betong
Fallzoner med kantsten, rötter eller fundament
Underlag som inte täcker hela rörelseområdet

Checklista för egenkontroll:
Finns det dokumentation som visar testad fallhöjd?
Matchar underlaget redskapets höjd?
Känns ytan stum, hård eller ojämn?
Finns det något vasst eller hårt i fallzonen?

Vem ansvarar för detta?
Som fastighetsägare, BRF eller förvaltare är du ytterst ansvarig – oavsett vem som installerat redskapen.
Utan rätt underlag riskerar du både skador och juridiskt ansvar vid en olycka.

Barnens säkerhet börjar vid marknivå.
Det är där vi fångar dem när allt annat sviktar – bokstavligen.
Genom att kontrollera, testa och följa upp underlaget visar du att du tar säkerheten på allvar.
 

Läs hela inlägget »


Dagens insikt: Klämskydd på lekplatsen
Osynliga risker som kan skada små fingrar och stort ansvar
Hej,
Gungor, vippor och karuseller – rörliga delar är ofta de mest populära på en lekplats. Men de innebär också en ökad risk för klämskador, fastklämda kläder eller skador på fingrar och leder.
SS-EN 1176-1 ställer tydliga krav för att minimera dessa risker – men följs de i praktiken?

 Vanliga brister vi hittar vid besiktning:
Glapp mellan rörliga och fasta delar
Kättinglänkar utan skydd – fingrar kan fastna
Saknade eller trasiga klämskydd på gungfästen
Rörliga delar som nuddar marken (under 400 mm friyta)

✅ Checklista för egen tillsyn:
Kan en barnhand fastna i någon öppning?
Finns rep, fjädrar eller snurrdelar som överlappar varandra?
Ser du vassa kanter, glapp eller utskjutande delar?
Rör sig något på ett “slappt” eller oförutsägbart sätt?

Vad säger standarden?
Enligt SS-EN 1176 ska:
Inga klämrisker finnas där rörliga möter fasta delar
Öppningar testas med särskilda provkroppar
Eftergivliga delar (t.ex. rep) inte skapa oavsiktliga öppningar
Rörliga delar inte slå i marken – minst 400 mm fritt krävs

️ Vad gör man om man hittar fel?
Anmäl till förvaltare eller styrelse
Spärra av vid akuta risker
Beställ en oberoende besiktning för teknisk bedömning
Följ upp med återbesiktning efter åtgärd

Lek ska vara trygg – även i rörelse.
Med rätt klämskydd, god tillsyn och besiktning kan ni undvika onödiga skador – och visa att ni tar ansvar för barnens säkerhet.
 

Läs hela inlägget »

En lekplats ska vara en plats för glädje, rörelse och utveckling – men det är också en miljö där felaktigt underhåll eller osynliga risker kan leda till allvarliga olyckor.

Vi får ofta frågor från bostadsrättsföreningar och förvaltare som undrar: “Hur vet vi om vår lekplats uppfyller kraven?”

Här är vad du behöver veta:



De tre viktigaste frågorna att ställa:

Är fallunderlaget intakt och rätt dimensionerat?
Ett vanligt misstag är att gummiplattor eller bark har sjunkit eller slitits bort. Då dämpar de inte längre fall.
Finns det lösa delar, sprickor eller rost?
Även små defekter kan skapa vassa kanter, klämrisk eller ökad olycksrisk vid belastning.
Har vi dokumentation på senaste besiktning?
En årlig oberoende besiktning enligt SS-EN 1176-1 är inte bara god praxis – det är ofta ett krav för att uppfylla ansvaret som fastighetsägare.




Checklista för egenkontroll:

Trampa runt i sand, bark eller på plattor – känns det stumt eller halt?
Se över skruvar, kedjor och gångjärn – sitter allt fast?
Titta under och bakom – där gömmer sig ofta skador eller farliga föremål
Saknas det skyltar eller kontaktuppgifter? Lägg till!




Vad gör man vid brister?

✅ Anmäl direkt till teknisk förvaltning eller styrelse
✅ Spärra av vid allvarlig risk
✅ Kontakta en oberoende besiktningsman för bedömning och protokoll



En trygg lekplats är inte en slump – den är ett resultat av struktur, ansvar och återkommande kontroll.

Läs hela inlägget »

Besiktningsutlåtande – hur tolkar du anmärkningarna?

Från “anmärkning” till ansvar – en praktisk genomgång

När en entreprenadbesiktning är genomförd får du ett besiktningsprotokoll. Det kan vara flera sidor långt, fyllt med tekniska termer, klassificeringar och hänvisningar.

Men vad betyder det egentligen?
Och viktigast av allt: vad måste du som beställare göra efteråt?
Här går vi igenom hur du tolkar protokollet – och undviker vanliga misstag.
Vad är ett besiktningsprotokoll?

Ett besiktningsprotokoll är det juridiska dokumentet som sammanfattar resultatet av en besiktning enligt AB 04 eller ABT 06.

Det skrivs av en oberoende besiktningsman och visar:
Om entreprenaden godkänts eller inte
Vilka fel och brister som noterats
Vem som ansvarar för vad
Vilka åtgärder som krävs – och när
Protokollet kan omfatta slutbesiktning, garantibesiktning eller särskild besiktning.

Vanliga typer av anmärkningar
 Fel – Allvarligt avvikande från kontrakt, norm eller funktion. Måste åtgärdas.
 Brister – Mindre avvikelser, ofta acceptabla under garantitid, men kan behöva åtgärd.
 Noteringar – Kommentarer om förhållanden som inte är fel, men värda att följa upp.
 Ej färdigställt – Delar av entreprenaden som inte är slutförda vid besiktningstillfället.
 Ej bedömt – Saknas tillgång, mätdata eller funktion vid tillfället. Kräver ofta återbesiktning.

Vem ansvarar för vad?
Entreprenören ansvarar för:
Att åtgärda godkända fel inom angiven tid
Att kommunicera tidsplan för avhjälpande
Att på egen bekostnad rätta till brister

Beställaren (du) ansvarar för:
Att dokumentera och följa upp fel
Att kontrollera att brister verkligen åtgärdas
Att spara protokollet som juridiskt underlag
Så tolkar du protokollet steg för steg
Läs sammanfattningen först – Godkänd eller ej?
Gå igenom varje anmärkning – Vad är fel, vem ansvarar?
Se över tidsfrister – När ska saker vara åtgärdade?

Markera sådant som kräver uppföljning – Notera vad du behöver återkontrollera
Spara och dela – Skicka till styrelse, entreprenör och teknisk förvaltare

Slutsats
Ett besiktningsprotokoll är inte bara en rapport – det är ett juridiskt verktyg för att säkerställa att du får det du betalat för. Genom att tolka det korrekt tar du kontroll över processen och skyddar din investering.

Läs hela inlägget »


Vanliga VVS-fel i badrum
4 misstag som orsakar läckage, lukt eller stopp – och hur du undviker dem
Hej,
Badrummet är den mest fuktkänsliga delen av en fastighet – och samtidigt den plats där flest VVS-installationer samverkar på liten yta.
Därför är det också där små misstag kan få stora och dyra konsekvenser.
Här är de 4 vanligaste felen vi ser vid besiktning – och hur du undviker dem:

 1. Fel lutning på avloppsrör
Avloppsledningar ska ha rätt lutning för att vattnet ska rinna bort – inte för snabbt, inte för långsamt.
Vanliga fel:
För lite lutning → stopp
För mycket lutning → slammet rinner inte med
Lutning åt fel håll (!)
✅ Tips: Be att få se lutningskraven på ritning och kontrollera vid installation.

 2. Felaktigt placerad golvbrunn
En golvbrunn ska vara:
I det lägsta punkten i rummet
Monterad i nivå med tätskikt
Lätt att nå och inte för nära väggen
Vanliga fel är golv som lutar bort från brunnen, eller brunnar som monterats snett – vilket leder till stående vatten och mögelrisk.
✅ Tips: Kräv funktionsprov av golvfall innan kakel sätts.

 3. Blandare och rör i yttervägg utan isolering
Det ser snyggt ut – men innebär frysrisk på vintern.
Det kan även orsaka kallras, kondens och energiförlust.
✅ Tips: Undvik rördragning i ytterväggar – eller isolera korrekt och dokumentera det.

 4. Dolda kopplingar bakom tätskikt
Inget fel är så allvarligt – eller så vanligt. Dolda skarvar eller kopplingar bakom kakel eller i vägg utan inspektionslucka är ett direkt brott mot gällande regler.
Resultat? Läckage som upptäcks först när skadan redan är skedd.
✅ Tips: Kräv rör-i-rör-system med dragbara ledningar eller synliga skarvar.

 Sammanfattning
Små misstag i badrummets rördragning kan leda till:
Fuktskador
Försäkringsproblem
Stambyte i förtid
Men med rätt krav, tydlig besiktning och dokumentation kan du förebygga problemen – redan innan kaklet är på plats.
 

Läs hela inlägget »


Så läser du en VVS-ritning
5 punkter varje beställare bör förstå innan installationen startar
Hej,
Många BRF:er och fastighetsägare godkänner ritningar utan att riktigt förstå vad som står i dem. Resultatet? Felriktade rör, dåligt planerade avlopp, onödiga kostnader – eller att förväntningarna inte matchar verkligheten.
Här är en enkel genomgång av vad du som beställare bör kunna läsa ut från en VVS-ritning – innan installationen börjar.

 1. Systemtyper och färgkoder
Ritningen visar oftast flera system samtidigt: kallvatten, varmvatten, värme, avlopp, ventilation m.m.
 Kallvatten
 Varmvatten
 Cirkulationsledning
 Avlopp
 Ventilation eller dagvatten

 2. Ledningsdragning och nivåer
Se hur rören dras:
I golv, vägg eller tak?
Inne i schakt, synligt eller dolt?
På vilken höjd kommer installationen?
Detta påverkar åtkomst, service och utseende – särskilt i våtrum och trapphus.

 3. Placering av apparater och anslutningar
VVS-ritningar visar:
Vattenutkastare
Blandare och WC
Golvbrunnar
Pannor, radiatorer eller värmepumpar
Ventiler, filter och avstängningar
Kontrollera att placeringen fungerar praktiskt och estetiskt för din målgrupp – t.ex. boende, servicepersonal eller hyresgäster.

 4. Dimensioner och flöden
Alla ledningar är märkta med dimensioner – t.ex. 15, 22, 32 mm.
Större dimension betyder högre flöde eller huvudledning.
Det är viktigt att du ser:
Finns tillräcklig kapacitet för framtida behov?
Är rördimensionerna rätt för tryck, flöde och komfort?

 5. Material, montage och märkning
VVS-ritningen kan även innehålla information om:
Materialval (PEX, koppar, stål, PVC)
Isolering och montage
Hur systemet ska märkas och dokumenteras
Fråga efter legend/förklaring om du är osäker.

✔️ Sammanfattning
Du behöver inte vara ingenjör – men som beställare bör du förstå det grundläggande innehållet i en VVS-ritning.
Det hjälper dig:
Säkerställa funktion
Undvika missförstånd
Göra rätt val innan det är för sent
 

Läs hela inlägget »


2-årsbesiktning av VVS – ta vara på garantin i tid
Det du inte upptäcker nu, får du betala för själv senare
Hej,
Många fastighetsägare och BRF:er glömmer bort att boka in den så viktiga 2-årsbesiktningen – och därmed förlorar de sin chans att få fel åtgärdade inom garantin.
Har du haft en ny- eller ombyggnation med VVS-arbeten de senaste 24 månaderna? Då är det hög tid att agera.

 Vad är en 2-årsbesiktning?
Det är en garantibesiktning som ska göras inom två år från godkänd slutbesiktning, enligt standardavtalen AB 04 eller ABT 06. Syftet är att:
Upptäcka fel som visat sig under garantitiden
Bedöma funktion, täthet, komfort och drift
Säkerställa att brister åtgärdas på entreprenörens bekostnad

️ Vad kontrolleras vid en 2-årsbesiktning (VVS)?
Läckage, dropp, missljud eller dålig cirkulation
Avloppslukt, tryckfall eller ojämn värmefördelning
Fel på termostat, ventiler eller blandare
Kallras, varmvattenfördröjning eller vibrationer
Brister som noterats vid slutbesiktningen – men inte åtgärdats korrekt

 Vanliga problem som upptäcks:
Otäta kopplingar som börjat läcka i skåp eller tak
Felaktigt injusterade värmesystem (för varmt/kallt)
Blockerat avlopp i golvbrunnar eller rördelar
Komponenter som redan visar onormalt slitage

❗ Vad händer om du missar den?
Garantin kan löpa ut utan att du hinner agera
Du riskerar att få stå för hela kostnaden själv
Det blir svårare att bevisa att felet inte beror på bruk eller slitage

✅ Vad bör du göra nu?
Kontrollera datum för godkänd slutbesiktning
Boka 2-årsbesiktning innan fristen går ut
Dokumentera alla problem som dykt upp
Kontakta en oberoende besiktningsman

Detta är sista chansen att använda garantin innan du blir ansvarig för allt själv.
Ta den – och låt oss hjälpa dig granska din installation på ett tryggt, opartiskt och effektivt sätt.
 

Läs hela inlägget »


VVS-besiktning är inte samma sak som egenkontroll
Så skyddar du föreningens ansvar när bygget är klart


När en VVS-installation är färdig säger entreprenören ofta:
"Vi har gjort vår egenkontroll – allt är klart."
Men för dig som beställare, BRF eller fastighetsägare är det inte tillräckligt.
En VVS-besiktning av en oberoende besiktningsman är något helt annat – och den ger dig juridiskt skydd, teknisk trygghet och garantiunderlag.


 Varför egenkontroller inte räcker:
De är inte opartiska – samma part som utfört arbetet kontrollerar det
De fokuserar sällan på helhet, dokumentation och långsiktig funktion
De ger dig inget oberoende protokoll att använda vid garanti eller tvist
Många egenkontroller är slarvigt ifyllda eller saknas helt vid överlämning

✅ Vad en VVS-besiktning ger dig:
Opartisk kontroll av hela installationen
Identifiering av dolda risker (lutningar, flöden, ljud, tryck)
Bedömning av systemets funktion i verklig drift
Protokoll som kan användas för garantier, tvister och försäkring
Trygghet inför slutbetalning eller godkännande

 När ska du boka VVS-besiktning?
Direkt efter färdigställande (slutbesiktning)
Innan garantitid löper ut (t.ex. 2-årsbesiktning enligt ABT 06)
Vid tecken på fel som entreprenören inte vill ta ansvar för

 Slutsats:
Att en entreprenör säger “det ser bra ut” räcker inte.
Ditt ansvar som beställare kräver att en oberoende part verifierar det.
Låt inte egenkontrollen bli den svagaste länken i ett annars starkt byggprojekt.
 

Läs hela inlägget »


VVS-besiktning skyddar både komfort och ekonomi
När rören brister, är det ofta dokumentationen som saknades först
Hej,
Rören i väggen syns inte – förrän något går fel. Läckage, dålig värmespridning eller felaktigt avlopp kan bli kostsamma problem om de inte upptäcks i tid.
En VVS-besiktning är därför en trygg investering, inte bara ett tekniskt moment.

 Vad kontrolleras vid en VVS-besiktning?
Rördragningens utförande – korrekt lutning, fixering, isolering
Funktion av ventiler, blandare, avlopp och värmesystem
Eventuella läckage, missljud eller driftstörningar
Trycktest, flöde och dokumentation (ritningar, driftinstruktioner)
Överensstämmelse med AMA, byggnormer och avtalskrav

 När bör du boka VVS-besiktning?
✅ Vid färdigställande av en ny- eller ombyggnation
✅ Innan garantitiden går ut (ex. 2-årsbesiktning enligt ABT 06)
✅ Vid misstanke om brister – lukt, dåligt flöde, ojämn värme
✅ Inför överlåtelse av fastighet eller stambyte

 Vanliga fel vi upptäcker:
Felaktig lutning på avloppsrör → ökad risk för stopp
Värmesystem utan injustering → ojämn komfort
Saknade backventiler → risk för förorening
Felaktig koppling mellan kall- och varmvatten → scald risk
Ofullständig dokumentation → svårt att underhålla eller reklamera

 Vem bör göra besiktningen?
En oberoende besiktningsman med erfarenhet inom VVS och entreprenadjuridik. Inte samma aktör som installerat – för att säkerställa en objektiv granskning.

Sammanfattning
VVS-systemet är fastighetens mest kritiska tekniska system – men det är också det som lättast förbises. En oberoende besiktning minskar risken för fel, förlängda garantier och oväntade kostnader.
 

Läs hela inlägget »


Tillgänglig lek för alla barn
Hur du skapar en lekplats där ingen lämnas utanför
Hej,
En säker lekplats är inte bara fri från vassa kanter och klämrisk – den ska också vara tillgänglig för alla barn, oavsett fysiska eller kognitiva förutsättningar.
Tyvärr är många lekplatser idag otrygga eller otillgängliga för barn med funktionsnedsättning. Det går att förändra – med rätt planering och förståelse.

 Vad innebär tillgänglig lekplats?
En tillgänglig lekplats erbjuder:
Möjlighet till självständig eller assisterad lek
Redskap som inte kräver full balans, styrka eller finmotorik
Ramper, ledstänger och breda passager
Taktil och visuell vägledning – färgkontraster och tydlig orientering
Jämna underlag för rullstol eller barnvagn

 Vanliga brister vi ser:
Trappor utan alternativ väg
För smala öppningar mellan lekredskap
Gungor, karuseller eller sandlådor utan tillgång för rullstol
Lekytor utan skydd mot fall för barn med nedsatt balans

✅ Vad säger standarden (SS-EN 1176-1 + SIS CEN/TR 16467)?
Redskap ska utformas så att barn kan röra sig fritt utan att behöva tänka på varje steg
Riskerna ska stå i relation till barnets förmåga, inte ålder
Tillgänglig lek är en del av säkerhetsbedömningen, inte ett extra tillval

 Checklista för tillgänglig lekplats:
Finns minst ett tillgängligt lekredskap?
Kan barn med begränsad rörlighet ta sig till och från platsen?
Finns ytor för gemensam lek, inte bara "särlösningar"?
Är informationen och utformningen tydlig även för barn med kognitiva utmaningar?

 Varför det spelar roll:
När vi skapar lek för alla – bygger vi gemenskap, förståelse och trygghet. Det handlar inte om att ta bort utmaningar, utan om att skapa möjlighet till lek på olika sätt.
 

Läs hela inlägget »


Underlaget räddar liv
Vad du behöver veta om fallhöjd, ytor och säkerhet
Hej,
Det är lätt att tro att en lekplats med gungor och rutschkanor automatiskt är säker – men det som inte syns är ofta det som skyddar mest: underlaget.
Enligt SS-EN 1177 ska alla underlag dimensioneras efter något som kallas kritisk fallhöjd – den maximala höjd från vilken ett barn kan falla utan att riskera allvarlig huvudskada.

Vad säger standarden?
Underlaget ska testas enligt HIC-värdet (Head Injury Criterion)
Resultatet avgör den kritiska fallhöjd som får inte överskridas
Underlaget måste behålla sin stötdämpande förmåga över tid – även efter regn, sättningar och vinter

Vanliga brister vid besiktning:
För tunna lager av bark, sand eller grus
Gummiplattor direkt på asfalt eller betong
Fallzoner med kantsten, rötter eller fundament
Underlag som inte täcker hela rörelseområdet

Checklista för egenkontroll:
Finns det dokumentation som visar testad fallhöjd?
Matchar underlaget redskapets höjd?
Känns ytan stum, hård eller ojämn?
Finns det något vasst eller hårt i fallzonen?

Vem ansvarar för detta?
Som fastighetsägare, BRF eller förvaltare är du ytterst ansvarig – oavsett vem som installerat redskapen.
Utan rätt underlag riskerar du både skador och juridiskt ansvar vid en olycka.

Barnens säkerhet börjar vid marknivå.
Det är där vi fångar dem när allt annat sviktar – bokstavligen.
Genom att kontrollera, testa och följa upp underlaget visar du att du tar säkerheten på allvar.
 

Läs hela inlägget »


Dagens insikt: Klämskydd på lekplatsen
Osynliga risker som kan skada små fingrar och stort ansvar
Hej,
Gungor, vippor och karuseller – rörliga delar är ofta de mest populära på en lekplats. Men de innebär också en ökad risk för klämskador, fastklämda kläder eller skador på fingrar och leder.
SS-EN 1176-1 ställer tydliga krav för att minimera dessa risker – men följs de i praktiken?

 Vanliga brister vi hittar vid besiktning:
Glapp mellan rörliga och fasta delar
Kättinglänkar utan skydd – fingrar kan fastna
Saknade eller trasiga klämskydd på gungfästen
Rörliga delar som nuddar marken (under 400 mm friyta)

✅ Checklista för egen tillsyn:
Kan en barnhand fastna i någon öppning?
Finns rep, fjädrar eller snurrdelar som överlappar varandra?
Ser du vassa kanter, glapp eller utskjutande delar?
Rör sig något på ett “slappt” eller oförutsägbart sätt?

Vad säger standarden?
Enligt SS-EN 1176 ska:
Inga klämrisker finnas där rörliga möter fasta delar
Öppningar testas med särskilda provkroppar
Eftergivliga delar (t.ex. rep) inte skapa oavsiktliga öppningar
Rörliga delar inte slå i marken – minst 400 mm fritt krävs

️ Vad gör man om man hittar fel?
Anmäl till förvaltare eller styrelse
Spärra av vid akuta risker
Beställ en oberoende besiktning för teknisk bedömning
Följ upp med återbesiktning efter åtgärd

Lek ska vara trygg – även i rörelse.
Med rätt klämskydd, god tillsyn och besiktning kan ni undvika onödiga skador – och visa att ni tar ansvar för barnens säkerhet.
 

Läs hela inlägget »

En lekplats ska vara en plats för glädje, rörelse och utveckling – men det är också en miljö där felaktigt underhåll eller osynliga risker kan leda till allvarliga olyckor.

Vi får ofta frågor från bostadsrättsföreningar och förvaltare som undrar: “Hur vet vi om vår lekplats uppfyller kraven?”

Här är vad du behöver veta:



De tre viktigaste frågorna att ställa:

Är fallunderlaget intakt och rätt dimensionerat?
Ett vanligt misstag är att gummiplattor eller bark har sjunkit eller slitits bort. Då dämpar de inte längre fall.
Finns det lösa delar, sprickor eller rost?
Även små defekter kan skapa vassa kanter, klämrisk eller ökad olycksrisk vid belastning.
Har vi dokumentation på senaste besiktning?
En årlig oberoende besiktning enligt SS-EN 1176-1 är inte bara god praxis – det är ofta ett krav för att uppfylla ansvaret som fastighetsägare.




Checklista för egenkontroll:

Trampa runt i sand, bark eller på plattor – känns det stumt eller halt?
Se över skruvar, kedjor och gångjärn – sitter allt fast?
Titta under och bakom – där gömmer sig ofta skador eller farliga föremål
Saknas det skyltar eller kontaktuppgifter? Lägg till!




Vad gör man vid brister?

✅ Anmäl direkt till teknisk förvaltning eller styrelse
✅ Spärra av vid allvarlig risk
✅ Kontakta en oberoende besiktningsman för bedömning och protokoll



En trygg lekplats är inte en slump – den är ett resultat av struktur, ansvar och återkommande kontroll.

Läs hela inlägget »

Besiktningsutlåtande – hur tolkar du anmärkningarna?

Från “anmärkning” till ansvar – en praktisk genomgång

När en entreprenadbesiktning är genomförd får du ett besiktningsprotokoll. Det kan vara flera sidor långt, fyllt med tekniska termer, klassificeringar och hänvisningar.

Men vad betyder det egentligen?
Och viktigast av allt: vad måste du som beställare göra efteråt?
Här går vi igenom hur du tolkar protokollet – och undviker vanliga misstag.
Vad är ett besiktningsprotokoll?

Ett besiktningsprotokoll är det juridiska dokumentet som sammanfattar resultatet av en besiktning enligt AB 04 eller ABT 06.

Det skrivs av en oberoende besiktningsman och visar:
Om entreprenaden godkänts eller inte
Vilka fel och brister som noterats
Vem som ansvarar för vad
Vilka åtgärder som krävs – och när
Protokollet kan omfatta slutbesiktning, garantibesiktning eller särskild besiktning.

Vanliga typer av anmärkningar
 Fel – Allvarligt avvikande från kontrakt, norm eller funktion. Måste åtgärdas.
 Brister – Mindre avvikelser, ofta acceptabla under garantitid, men kan behöva åtgärd.
 Noteringar – Kommentarer om förhållanden som inte är fel, men värda att följa upp.
 Ej färdigställt – Delar av entreprenaden som inte är slutförda vid besiktningstillfället.
 Ej bedömt – Saknas tillgång, mätdata eller funktion vid tillfället. Kräver ofta återbesiktning.

Vem ansvarar för vad?
Entreprenören ansvarar för:
Att åtgärda godkända fel inom angiven tid
Att kommunicera tidsplan för avhjälpande
Att på egen bekostnad rätta till brister

Beställaren (du) ansvarar för:
Att dokumentera och följa upp fel
Att kontrollera att brister verkligen åtgärdas
Att spara protokollet som juridiskt underlag
Så tolkar du protokollet steg för steg
Läs sammanfattningen först – Godkänd eller ej?
Gå igenom varje anmärkning – Vad är fel, vem ansvarar?
Se över tidsfrister – När ska saker vara åtgärdade?

Markera sådant som kräver uppföljning – Notera vad du behöver återkontrollera
Spara och dela – Skicka till styrelse, entreprenör och teknisk förvaltare

Slutsats
Ett besiktningsprotokoll är inte bara en rapport – det är ett juridiskt verktyg för att säkerställa att du får det du betalat för. Genom att tolka det korrekt tar du kontroll över processen och skyddar din investering.

Läs hela inlägget »

Arkiv

Etiketter